Skillnad mellan versioner av "3.5 Extremvärdesproblem"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| (51 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
{{Not selected tab|[[3.4 Kurvkonstruktioner|<-- Förra avsnitt]]}} | {{Not selected tab|[[3.4 Kurvkonstruktioner|<-- Förra avsnitt]]}} | ||
| − | {{Selected tab|[[3.5 Extremvärdesproblem| | + | {{Selected tab|[[3.5 Extremvärdesproblem|Genomgång]]}} |
{{Not selected tab|[[3.5 Övningar till Extremvärdesproblem|Övningar]]}} | {{Not selected tab|[[3.5 Övningar till Extremvärdesproblem|Övningar]]}} | ||
| − | {{Not selected tab|[[Diagnosprov kap 3 Användning av derivata|Diagnosprov kap 3 Anv. av deriv.]]}} | + | {{Not selected tab|[[Detta diagnosprov ingår inte i demon.|<span style="color:red">Diagnosprov kap 3 Anv. av deriv.</span>]]}} |
| − | {{Not selected tab|[[Lösningar till diagnosprov kap 3 Användning av derivata|Lösningar till diagnosprov kap 3]]}} | + | <!-- {{Not selected tab|[[Diagnosprov kap 3 Användning av derivata|Diagnosprov kap 3 Anv. av deriv.]]}} --> |
| + | {{Not selected tab|[[Dessa lösningar ingår inte i demon.|<span style="color:red">Lösningar till diagnosprov kap 3</span>]]}} | ||
| + | <!-- {{Not selected tab|[[Lösningar till diagnosprov kap 3 Användning av derivata|Lösningar till diagnosprov kap 3]]}} --> | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | ||
|} | |} | ||
| − | + | [[Media: Lektion 33 Extremvardesproblem I Ruta.pdf|<strong><span style="color:blue">Lektion 33 Extremvärdesproblem I</span></strong>]] | |
| − | + | ||
| − | < | + | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| + | [[Media: Lektion 34 Extremvardesproblem II Ruta.pdf|<strong><span style="color:blue">Lektion 34 Extremvärdesproblem II</span></strong>]] | ||
| + | __NOTOC__ <!-- __TOC__ --> | ||
| + | <div class="exempel"> <!-- exempel1 --> | ||
| + | == <b><span style="color:#931136">Exempel 1 Rektangel i parabel</span></b> == | ||
| + | <big> | ||
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
<td>En rektangel är inbunden i en parabel vars ekvation är given: | <td>En rektangel är inbunden i en parabel vars ekvation är given: | ||
| − | :::<math> y \, = \, -\,{\, x^2 | + | :::<math> y \, = \, -\,{\, \frac{x^2}{2}} \, + \, 5 \qquad {\rm med} \qquad y \, \geq \, 0 </math> |
| − | Punkten <math> \, (x,\,y) \, </math> rör sig på parabeln, se figuren. Placera den så | + | Punkten <math> \, (x,\,y) \, </math> rör sig på parabeln, se figuren. Placera den så |
att rektangelns area <math> \, A \, </math> blir så stor som möjligt. | att rektangelns area <math> \, A \, </math> blir så stor som möjligt. | ||
| Rad 35: | Rad 35: | ||
c) Beräkna rektangelns maximala area. | c) Beräkna rektangelns maximala area. | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
</td> | </td> | ||
<td> [[Image: 35 Rektangel i parabel.jpg]] | <td> [[Image: 35 Rektangel i parabel.jpg]] | ||
| Rad 45: | Rad 41: | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| − | a) Rektangelns area kan skrivas som <math> \quad A\,(x, \, {\color{Red} y}) \; = \; 2 \, \cdot x \, \cdot \, {\color{Red} y} </math> | + | </big> |
| + | </div> <!-- exempel1 --> | ||
| + | |||
| + | |||
| + | '''Lösning:''' | ||
| + | |||
| + | '''a)''' Rektangelns area kan skrivas som <math> \quad A\,(x, \, {\color{Red} y}) \; = \; 2 \, \cdot x \, \cdot \, {\color{Red} y} </math> | ||
Men <math> \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, </math> är en funktion av <u>två</u> variabler som vi inte kan hantera. För att skriva om den till en funktion <math> \, A\,(x) \, </math> av endast <u>en</u> variabel, nämligen <math> \, x \, </math>, måste <math> \, {\color{Red} y} \, </math> elimineras. | Men <math> \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, </math> är en funktion av <u>två</u> variabler som vi inte kan hantera. För att skriva om den till en funktion <math> \, A\,(x) \, </math> av endast <u>en</u> variabel, nämligen <math> \, x \, </math>, måste <math> \, {\color{Red} y} \, </math> elimineras. | ||
| − | Det gör vi genom att utnyttja sambandet mellan <math> \, x \, </math> och <math> \, {\color{Red} y} \, </math> som är givet av parabelns ekvation. Rektangelns "rörliga" hörn måste alltid ligga på parabeln. Därför måste dess koordinater <math> \, (x,\,{\color{Red} y}) \, </math> uppfylla parabelns ekvation<span style="color:black">:</span> | + | Det gör vi genom att utnyttja sambandet mellan <math> \, x \, </math> och <math> \, {\color{Red} y} \, </math> som är givet av parabelns ekvation. Rektangelns "rörliga" hörn måste alltid ligga på parabeln. Därför måste dess koordinater <math> \, (x,\,{\color{Red} y}) \, </math> uppfylla parabelns ekvation som kallas för problemets <strong><span style="color:red">bivillkor</span></strong><span style="color:black">:</span> |
<div style="border:1px solid black; | <div style="border:1px solid black; | ||
| Rad 55: | Rad 57: | ||
margin-left: 30px !important; | margin-left: 30px !important; | ||
padding:10px 10px 10px 10px; | padding:10px 10px 10px 10px; | ||
| − | -webkit-border-radius: 10px;"><strong><math> \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, -\,{\, x^2 | + | -webkit-border-radius: 10px;"><strong><math> \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, -\,{\, \frac{x^2}{2}} \, + \, 5 </math></strong></div> |
| − | + | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;padding:10px 20px 10px 20px;-webkit-border-radius: 15px;"> | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: | + | |
<big>'''Bivillkor för ett extremvärdesproblem''': | <big>'''Bivillkor för ett extremvärdesproblem''': | ||
| Rad 68: | Rad 66: | ||
geometriska eller andra egenskaper. Ibland kallas det även för <strong><span style="color:red">tvångsvillkor</span></strong> (eng. <i>constraint</i>). | geometriska eller andra egenskaper. Ibland kallas det även för <strong><span style="color:red">tvångsvillkor</span></strong> (eng. <i>constraint</i>). | ||
| + | |||
| + | Tvångsvillkor, därför att man är tvungen att uppfylla bivillkoret. | ||
</big></div> | </big></div> | ||
| − | + | I vårt exempel är bivillkoret parabelns ovan angivna ekvation, för punkten <math> \, (x,\,y) \, </math> måste följa parabeln. | |
Vi använder detta bivillkor för att skriva om rektangelns area från en funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel. | Vi använder detta bivillkor för att skriva om rektangelns area från en funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel. | ||
| Rad 79: | Rad 79: | ||
::<math> A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left({\color{Red} {-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5}}\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ::<math> A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left({\color{Red} {-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5}}\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ||
| − | + | Den erhållna funktionen av <u>en</u> variabel kallas för problemets <strong><span style="color:red">målfunktion</span></strong>: | |
<div style="border:1px solid black; | <div style="border:1px solid black; | ||
| Rad 92: | Rad 92: | ||
| − | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: | + | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;padding:10px 20px 10px 20px;-webkit-border-radius: 15px;"> |
<big>'''Målfunktion för ett extremvärdesproblem''': | <big>'''Målfunktion för ett extremvärdesproblem''': | ||
| − | Ett extremvärdesproblems <strong><span style="color:red">målfunktion</span></strong> är alltid den funktion som ska maximeras eller minimeras (eng. <i>objective function</i>). | + | Ett extremvärdesproblems <strong><span style="color:red">målfunktion</span></strong> är alltid den funktion som ska maximeras eller minimeras (eng. <i>objective function</i>). |
| − | + | ||
| + | Extremvärdesproblem består i regel av ett bivillkor och en målfunktion, där bivillkoret används för att reducera målfunktionen | ||
| − | + | till en funktion av endast en variabel. | |
| + | </big></div> | ||
| − | I vårt | + | |
| + | I vårt exempel gäller det att maximera målfunktionen <math> \, A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \, </math> som med hjälp av bivillkoret redan är reducerad till en funktion av endast <math> \, x </math>. | ||
---- | ---- | ||
| − | + | '''b)''' Resten av uppgiften <math>-</math> att maximera <math> \, A(x)</math> och bestämma rektangelns maximala area <math>-</math> kan lösas med de metoder vi lärt oss i de förra avsnitten. | |
| + | |||
| + | För att lösa den första uppgiften börjar vi med att derivera <math> \, A(x) </math>: | ||
::<math> A(x) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ::<math> A(x) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ||
| Rad 134: | Rad 138: | ||
| − | + | '''c)''' För att bestämma rektangelns maximala area behöver vi bara sätta in <math> \, x = 1,83 \, </math> i målfunktionen <math> \, A(x) \, </math> därför att den antar sitt maximum där: | |
::<math> A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ::<math> A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x </math> | ||
| Rad 143: | Rad 147: | ||
| − | == Exempel 2 Glasskiva (rektangel i triangel) == | + | <div class="exempel"> <!-- exempel2 --> |
| + | == <b><span style="color:#931136">Exempel 2 Glasskiva (rektangel i triangel)</span></b> == | ||
| + | <big> | ||
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
| Rad 158: | Rad 164: | ||
d) Beräkna glasplattans maximala area. | d) Beräkna glasplattans maximala area. | ||
</td> | </td> | ||
| − | <td> [[Image: Ovn 3_2_10_40.jpg]]</td> | + | <td> [[Image: Ovn 3_2_10_40.jpg]]</td> |
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| + | </big> | ||
| + | </div> <!-- exempel2 --> | ||
| + | |||
| + | |||
'''Lösning:''' | '''Lösning:''' | ||
| − | a) Vi inför beteckningen <math> \; {\color{Red} y} \; </math> för glasplattans andra sida, så att rektangelns area kan skrivas som <math> \quad A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; x \; \cdot \; {\color{Red} y} </math> | + | '''a)''' Vi inför beteckningen <math> \; {\color{Red} y} \; </math> för glasplattans andra sida, så att rektangelns area kan skrivas som <math> \quad A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; x \; \cdot \; {\color{Red} y} </math> |
För att skriva om funktionen ovan till en funktion <math> \, A\,(x) \, </math> av endast <u>en</u> variabel, nämligen <math> \, x \, </math>, måste <math> \, {\color{Red} y} \, </math> uttryckas med <math> \, x \, </math>, så att <math> \, {\color{Red} y} \, </math> kan elimineras. Sambandet mellan <math> \, x \, </math> och <math> \, {\color{Red} y} \, </math> bestäms av rektangelns "rörliga" hörn som är bundet till triangelns hypotenusa och måste alltid ligga på den. | För att skriva om funktionen ovan till en funktion <math> \, A\,(x) \, </math> av endast <u>en</u> variabel, nämligen <math> \, x \, </math>, måste <math> \, {\color{Red} y} \, </math> uttryckas med <math> \, x \, </math>, så att <math> \, {\color{Red} y} \, </math> kan elimineras. Sambandet mellan <math> \, x \, </math> och <math> \, {\color{Red} y} \, </math> bestäms av rektangelns "rörliga" hörn som är bundet till triangelns hypotenusa och måste alltid ligga på den. | ||
| Rad 189: | Rad 199: | ||
-webkit-border-radius: 10px;"><strong><math> \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, - \, {2 \over 3}\,x \, + \, 20 </math></strong></div> | -webkit-border-radius: 10px;"><strong><math> \displaystyle {\color{Red} y} \, = \, - \, {2 \over 3}\,x \, + \, 20 </math></strong></div> | ||
</td> | </td> | ||
| − | <td> [[Image: Ovn 3_2_10a.jpg]]</td> | + | <td> [[Image: Ovn 3_2_10a.jpg]]</td> |
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| Rad 196: | Rad 206: | ||
| − | b) Det ovan formulerade bivillkoret för glasskivan sätts in i <math> \; A\,(x, {\color{Red} y}) = x \cdot {\color{Red} y} \; </math> för att eliminera <math> \, {\color{Red} y} \,</math> och ställa upp ett uttryck för arean som endast beror av <math> \, x </math>: | + | '''b)''' Det ovan formulerade bivillkoret för glasskivan sätts in i <math> \; A\,(x, {\color{Red} y}) = x \cdot {\color{Red} y} \; </math> för att eliminera <math> \, {\color{Red} y} \,</math> och ställa upp ett uttryck för arean som endast beror av <math> \, x </math>: |
::<math> A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, x \cdot {\color{Red} y} \, = \, x \cdot \left(-\,{2 \over 3}\,x \, + \, 20\right) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x </math> | ::<math> A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, x \cdot {\color{Red} y} \, = \, x \cdot \left(-\,{2 \over 3}\,x \, + \, 20\right) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x </math> | ||
| Rad 210: | Rad 220: | ||
| − | c) För att maximera målfunktionen börjar vi med att derivera den: | + | '''c)''' För att maximera målfunktionen börjar vi med att derivera den: |
::<math> A(x) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x </math> | ::<math> A(x) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x </math> | ||
| Rad 236: | Rad 246: | ||
| − | d) Eftersom rektangeln får sin största area för <math> \, x = 15 \, </math> sätter vi in <math> \, x = 15 \, </math> i målfunktionen för att få största arean: | + | '''d)''' Eftersom rektangeln får sin största area för <math> \, x = 15 \, </math> sätter vi in <math> \, x = 15 \, </math> i målfunktionen för att få största arean: |
::<math> A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x </math> | ::<math> A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x </math> | ||
| Rad 245: | Rad 255: | ||
| − | == Exempel 3 Konservburk == | + | <div class="exempel"> <!-- exempel3 --> |
| − | + | == <b><span style="color:#931136">Exempel 3 Konservburk</span></b> == | |
| + | <big> | ||
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
| Rad 271: | Rad 282: | ||
:när volymen maximeras? | :när volymen maximeras? | ||
</td> | </td> | ||
| − | <td> </td> | + | <td> </td> |
| − | <td>[[Image: | + | <td>[[Image: Konservburk_40a.jpg]]</td> |
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| + | </big> | ||
| + | </div> <!-- exempel3 --> | ||
| Rad 280: | Rad 293: | ||
<table> | <table> | ||
<tr> | <tr> | ||
| − | <td>a) Begränsningsarean <math> \, A \, = \, 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 \, = \, 500 </math> | + | <td>'''a)''' Begränsningsarean <math> \, A \, = \, 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 \, = \, 500 </math> |
::<math>\begin{array}{rcl} 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 & = & 500 \\ | ::<math>\begin{array}{rcl} 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 & = & 500 \\ | ||
| Rad 303: | Rad 316: | ||
| − | b) Cylinderns volym <math> \, V \, </math> är basytan <math> \times </math> höjden dvs<span style="color:black">:</span> <math> \qquad\qquad\quad V\,(r, \, {\color{Red} h}) \; = \; \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, </math> | + | '''b)''' Cylinderns volym <math> \, V \, </math> är basytan <math> \times </math> höjden dvs<span style="color:black">:</span> <math> \qquad\qquad\quad V\,(r, \, {\color{Red} h}) \; = \; \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, </math> |
För att skriva om denna funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel, sätter vi in bivillkoret från a) i <math> \, V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, </math> och eliminerar <math> \, {\color{Red} h} \, </math>: | För att skriva om denna funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel, sätter vi in bivillkoret från a) i <math> \, V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, </math> och eliminerar <math> \, {\color{Red} h} \, </math>: | ||
| Rad 319: | Rad 332: | ||
| − | c) Målfunktionen maximeras: | + | '''c)''' Målfunktionen maximeras: |
::<math> V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 </math> | ::<math> V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 </math> | ||
| Rad 350: | Rad 363: | ||
| − | d) För att bestämma målfunktionens definitionsmängd tittar vi först på bivillkoret: | + | '''d)''' För att bestämma målfunktionens definitionsmängd tittar vi först på bivillkoret: |
:::::<math> h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r </math> | :::::<math> h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r </math> | ||
| Rad 392: | Rad 405: | ||
| − | e) Resultaten från c) sätter vi in i målfunktionen för att få cylinderns största volym: | + | '''e)''' Resultaten från c) sätter vi in i målfunktionen för att få cylinderns största volym: |
::<math> V(5,15) \, = \, \pi \, \cdot 5,15^2 \, \cdot 10,30 \, = \, 858,23 </math> | ::<math> V(5,15) \, = \, \pi \, \cdot 5,15^2 \, \cdot 10,30 \, = \, 858,23 </math> | ||
| Rad 400: | Rad 413: | ||
| − | f) Följande samband råder mellan cylinderns radie <math> \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; </math> och dess höjd <math> \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; </math> när volymen till en cylinder med en begränsningsarea på <math> \, 500 \, {\rm cm}^2 \, </math>, maximeras: | + | '''f)''' Följande samband råder mellan cylinderns radie <math> \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; </math> och dess höjd <math> \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; </math> när volymen till en cylinder med en begränsningsarea på <math> \, 500 \, {\rm cm}^2 \, </math>, maximeras: |
::::<div style="border:1px solid black; | ::::<div style="border:1px solid black; | ||
| Rad 433: | Rad 446: | ||
| − | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2011- | + | |
| + | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2011-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved. | ||
Nuvarande version från 14 december 2022 kl. 16.13
| <-- Förra avsnitt | Genomgång | Övningar | Diagnosprov kap 3 Anv. av deriv. | Lösningar till diagnosprov kap 3 |
Lektion 33 Extremvärdesproblem I
Lektion 34 Extremvärdesproblem II
Exempel 1 Rektangel i parabel
Lösning:
a) Rektangelns area kan skrivas som \( \quad A\,(x, \, {\color{Red} y}) \; = \; 2 \, \cdot x \, \cdot \, {\color{Red} y} \)
Men \( \, A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, \) är en funktion av två variabler som vi inte kan hantera. För att skriva om den till en funktion \( \, A\,(x) \, \) av endast en variabel, nämligen \( \, x \, \), måste \( \, {\color{Red} y} \, \) elimineras.
Det gör vi genom att utnyttja sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \, \) som är givet av parabelns ekvation. Rektangelns "rörliga" hörn måste alltid ligga på parabeln. Därför måste dess koordinater \( \, (x,\,{\color{Red} y}) \, \) uppfylla parabelns ekvation som kallas för problemets bivillkor:
Bivillkor för ett extremvärdesproblem:
Ett extremvärdesproblems bivillkor är ett samband mellan problemets variabler och bestäms av problemets givna
geometriska eller andra egenskaper. Ibland kallas det även för tvångsvillkor (eng. constraint).
Tvångsvillkor, därför att man är tvungen att uppfylla bivillkoret.
I vårt exempel är bivillkoret parabelns ovan angivna ekvation, för punkten \( \, (x,\,y) \, \) måste följa parabeln.
Vi använder detta bivillkor för att skriva om rektangelns area från en funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel.
Därför sätter vi in bivillkoret i \( \; A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2\cdot x \cdot {\color{Red} y} \; \) för att eliminera \( \, {\color{Red} y} \,\). På så sätt får vi ett uttryck för rektangelns area som endast beror av \( \, x \):
- \[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, 2 \cdot x \cdot {\color{Red} y} \, = \, 2 \cdot x \cdot \left({\color{Red} {-\,{\, x^2 \over 2} \, + \, 5}}\right) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
Den erhållna funktionen av en variabel kallas för problemets målfunktion:
Det är denna målfunktion som ska maximeras. Definitionsintervallets vänstra ända \( \, 0 \, \) är motiverad av att arean och därmed \( \, x \, \) inte kan bli negativ.
Definitionsintervallets högra ända \( \, \sqrt{10} \, \) ges av parabelns positiva nollställe (se figuren ovan), dvs av lösningen till ekvationen \( \, \displaystyle -{x^2 \over 2} + 5 = 0 \, \).
Målfunktion för ett extremvärdesproblem:
Ett extremvärdesproblems målfunktion är alltid den funktion som ska maximeras eller minimeras (eng. objective function).
Extremvärdesproblem består i regel av ett bivillkor och en målfunktion, där bivillkoret används för att reducera målfunktionen
till en funktion av endast en variabel.
I vårt exempel gäller det att maximera målfunktionen \( \, A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \, \) som med hjälp av bivillkoret redan är reducerad till en funktion av endast \( \, x \).
b) Resten av uppgiften \(-\) att maximera \( \, A(x)\) och bestämma rektangelns maximala area \(-\) kan lösas med de metoder vi lärt oss i de förra avsnitten.
För att lösa den första uppgiften börjar vi med att derivera \( \, A(x) \):
- \[ A(x) \, = \, -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
- \[ A'(x) \, = \, -\,3\,x^2 \, + \, 10 \]
- \[ A''(x) \, = \, -\,6\,x \]
Derivatans nollställe:
- \[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -3\,x^2 \, + \, 10 & = & 0 \\ & & 10 & = & 3\,x^2 \\ & & {10 \over 3} & = & x^2 \\ & & x_{1, 2} & = & \sqrt{10 \over 3} \\ & & x_1 & = & 1,83 \\ & & x_2 & = & -1,83 \end{array}\]
Pga målfunktionens definitionsmängd (\( 0 \leq x \leq \sqrt{10} \), se b)) förkastas \( \, x_2 = -1,83 \, \) medan \( \, x_1 = 1,83 \, \) ligger inom definitionsmängden.
Andraderivatans tecken för \( \, x = 1,83 \, \):
\( A''(1,83) = -6 \cdot 1,83 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 1,83 \, \).
För \( \, x = 1,83 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen (rektangelns area) sitt maximum.
c) För att bestämma rektangelns maximala area behöver vi bara sätta in \( \, x = 1,83 \, \) i målfunktionen \( \, A(x) \, \) därför att den antar sitt maximum där:
- \[ A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,x^3 \, + \, 10\,x \]
- \[ A(1,83) = -\,1,83^3 \, + \, 10 \cdot 1,83 \, = \, 12,17 \]
Rektangelns maximala area är \( \, 12,17 \, \).
Exempel 2 Glasskiva (rektangel i triangel)
Lösning:
a) Vi inför beteckningen \( \; {\color{Red} y} \; \) för glasplattans andra sida, så att rektangelns area kan skrivas som \( \quad A\,(x, {\color{Red} y}) \; = \; x \; \cdot \; {\color{Red} y} \)
För att skriva om funktionen ovan till en funktion \( \, A\,(x) \, \) av endast en variabel, nämligen \( \, x \, \), måste \( \, {\color{Red} y} \, \) uttryckas med \( \, x \, \), så att \( \, {\color{Red} y} \, \) kan elimineras. Sambandet mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \, \) bestäms av rektangelns "rörliga" hörn som är bundet till triangelns hypotenusa och måste alltid ligga på den.
Detta samband mellan \( \, x \, \) och \( \, {\color{Red} y} \,\) är problemets bivillkor.
b) Det ovan formulerade bivillkoret för glasskivan sätts in i \( \; A\,(x, {\color{Red} y}) = x \cdot {\color{Red} y} \; \) för att eliminera \( \, {\color{Red} y} \,\) och ställa upp ett uttryck för arean som endast beror av \( \, x \):
- \[ A\,(x, \, {\color{Red} y}) \, = \, x \cdot {\color{Red} y} \, = \, x \cdot \left(-\,{2 \over 3}\,x \, + \, 20\right) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
c) För att maximera målfunktionen börjar vi med att derivera den:
- \[ A(x) \, = \, -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
- \[ A'(x) \, = \, -\,{4 \over 3}\,x \, + \, 20 \]
- \[ A''(x) \, = \, -\,{4 \over 3} \]
Derivatans nollställe:
- \[\begin{array}{rcrcl} A'(x) & = & -{4 \over 3}\,x + 20 & = & 0 \\ & & 20 & = & {4 \over 3}\,x \\ & & {20 \cdot 3 \over 4} & = & x \\ & & x & = & 15 \end{array}\]
\( \, x = 15 \, \) ligger inom målfunktionens definitionsmängd.
Andraderivatans tecken för \( \, x = 15 \, \):
\( A''(15) = \displaystyle -\,{4 \over 3} \,<\, 0 \quad \Longrightarrow \quad A(x) \, \) har ett lokalt maximum i \( \, x = 15 \, \).
För \( \, x = 15 \, {\rm cm} \, \) antar målfunktionen ett maximum, dvs rektangelns area blir maximal.
d) Eftersom rektangeln får sin största area för \( \, x = 15 \, \) sätter vi in \( \, x = 15 \, \) i målfunktionen för att få största arean:
- \[ A\,(x) \, = \, \displaystyle -\,{2 \over 3}\,x^2 \, + \, 20\,x \]
- \[ A(15) = -\,{2 \over 3} \cdot 15^2 + 20 \cdot 15 = 150 \]
Glasplattans största area blir \( \, 150 \, {\rm cm}^2 \, \).
Exempel 3 Konservburk
Lösning:
b) Cylinderns volym \( \, V \, \) är basytan \( \times \) höjden dvs: \( \qquad\qquad\quad V\,(r, \, {\color{Red} h}) \; = \; \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, \)
För att skriva om denna funktion av två variabler till en funktion av endast en variabel, sätter vi in bivillkoret från a) i \( \, V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, \) och eliminerar \( \, {\color{Red} h} \, \):
- \[ V\,(r, \, {\color{Red} h}) \, = \, \pi \, r^2 \; \cdot \; {\color{Red} h} \, = \, \pi\,r^2\cdot \left( {\color{Red} {{250 \over \pi\,r}\,-\, r}} \right) \, = \, {250 \cdot \pi\,r^2 \over \pi\,r} \, - \, \pi\,r^3 \, = \, 250 \cdot r \, - \, \pi\,r^3 \]
c) Målfunktionen maximeras:
- \[ V(r) \, = \, 250 \, r \, - \, \pi\,r^3 \]
- \[ V'(r) \, = \, 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 \]
- \[ V''(r) \, = \, -\,6\,\pi\,r \]
Derivatans nollställe:
- \[\begin{array}{rcrcl} V'(r) & = & 250 \, - \, 3\,\pi\,r^2 & = & 0 \\ & & 250 & = & 3\,\pi\,r^2 \\ & & {250 \over 3\,\pi} & = & r^2 \\ & & r_{1, 2} & = & \pm\,\sqrt{250 \over 3\,\pi} \\ & & r & = & 5,15 \end{array}\]
\( \, r_2 = -5,15 \, \) förkastas, för radien kan inte bli negativ: \( \, r \, > \, 0 \, \) .
Andraderivatans tecken för \( \, r = 5,15 \, \):
\( V''(5,15) = -6 \,\pi\cdot 5,15 \, < \, 0 \quad \Longrightarrow \quad V(r) \, \) har ett lokalt maximum för \( \, r = 5,15 \, \).
För att få cylinderns höjd när volymen maximeras sätter vi in \( \, r = 5,15 \, \) i bivillkoret från a):
\( h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \, = \, {250 \over \pi\cdot 5,15} \, - \, 5,15 \, = \, 10,30 \)
Cylinderns volym blir maximal för radien \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och höjden \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \).
d) För att bestämma målfunktionens definitionsmängd tittar vi först på bivillkoret:
- \[ h \, = \, \displaystyle {250 \over \pi\,r} \, - \, r \]
Av detta framgår att \( \; r \; \) inte får vara \( \, 0 \, \): \( \; r \, \neq \, 0 \; \).
Dessutom kan \( \; r \; \) som en längd inte vara negativ. Därför är \( \, 0 \, \) en undre gräns för \( \, r \, \):
- \[ r \, > \, 0 \]
För att hitta en övre gräns (största möjliga värde) för \( \; r \; \) tittar vi på cylinderns begränsningsarea:
- \[ \, A \, = \, 2\,\pi\,r\,h \, + 2\,\pi\,r^2 \, = \, 500 \]
Pga begränsningsareans konstanta värde \( \, 500 \, \) blir cylinderns radie störst när höjden blir \( \, 0 \, \).
Därför får vi radiens största värde \( \, r_{max} \, \) om vi i formeln ovan väljer \( \, h=0 \, \):
- \[ \, h = 0 \qquad \Longrightarrow \qquad A \, = \, 2\,\pi \cdot \left(r_{max}\right)\,^2 \, = \, 500 \]
Varav följer:
- \[ \, r_{max} \, = \, \sqrt{500 \over 2\,\pi} \, = \, 8,92 \]
Därmed blir målfunktionens definitionsmängd:
- \( 0 \; < \; r \; \leq \; 8,92 \)
Grafen till vänster visar bivillkoret och grafen till höger målfunktionen, båda som funktioner av \( \, r \, \) med definitionsmängden ovan:
Målfunktionens graf visar att volymen blir maximal för \( \, r = 5,15 \, \).
Bivillkorets graf visar att \( \, r \, \) inte kan bli större än \( \, 8,92 \, \), medan \( \, h \, \) kan växa obegränsat när \( \, r \, \) går mot \( \, 0 \, \).
e) Resultaten från c) sätter vi in i målfunktionen för att få cylinderns största volym:
- \[ V(5,15) \, = \, \pi \, \cdot 5,15^2 \, \cdot 10,30 \, = \, 858,23 \]
Konservburkens maximala volym blir \( \; 858,23 \, {\rm cm}^3 \; \).
f) Följande samband råder mellan cylinderns radie \( \; r = 5,15 \, {\rm cm} \; \) och dess höjd \( \; h = 10,30 \, {\rm cm} \; \) när volymen till en cylinder med en begränsningsarea på \( \, 500 \, {\rm cm}^2 \, \), maximeras:
- \( 2 \; r \; = \; h \)
Återstår frågan om samma samband även råder generellt mellan radien \( \; r \; \) och höjden \( \; h \; \) för alla konservburkar med given begränsningsarea och maximal volym:
- Diametern \( \; = \; \) Höjden
Denna fråga är föremål för undersökning i övning 9. En annan intressant frågeställning är:
Råder även samma samband \( \; 2 \, r \, = \, h \; \) om man utgår från en konservburk med fast given volym och istället minimerar materialåtgången för konservburken?
En närmare undersökning kommer att visa att detta är fallet.
Ett ekonomiskt exempel
Se övning 7.
Copyright © 2011-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.





