Skillnad mellan versioner av "3.4 Kurvkonstruktioner"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| (12 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
| − | |||
<!-- {{Not selected tab|[[3.3 Terasspunkter|<-- Förra avsnitt]]}} --> | <!-- {{Not selected tab|[[3.3 Terasspunkter|<-- Förra avsnitt]]}} --> | ||
{{Selected tab|[[3.4 Kurvkonstruktioner|Genomgång]]}} | {{Selected tab|[[3.4 Kurvkonstruktioner|Genomgång]]}} | ||
| Rad 74: | Rad 73: | ||
== <b><span style="color:#931136">När saknas globalt extremum?</span></b> == | == <b><span style="color:#931136">När saknas globalt extremum?</span></b> == | ||
| − | + | <div class="tolv"> <!-- tolv2 --> | |
En funktion behöver inte nödvändigtvis ha extrema, varken lokala eller globala. | En funktion behöver inte nödvändigtvis ha extrema, varken lokala eller globala. | ||
| − | Detta kan hända | + | Detta kan hända när man letar efter globala extrema där man förväntar dem, t.ex. i definitionsintervallets ändpunkter. Det ser ut så <math>-</math> t.ex. i grafen <math>-</math> som om funktionen antog sina största (eller minsta) värden i intervallets ändpunkter. Att det inte behöver vara så visar följande exempel: |
| + | </div> <!-- tolv2 --> | ||
| + | |||
| + | <div class="exempel"> <!-- exempel2 --> | ||
| + | <table> | ||
| + | <tr> | ||
| + | <td> | ||
'''Exempel:''' | '''Exempel:''' | ||
| Rad 85: | Rad 90: | ||
<math> y \, = \, f(x) \, = \, x^2 \quad </math> Definitionsmängden<span style="color:black">:</span> <math> \quad -2 < x < 2 </math> | <math> y \, = \, f(x) \, = \, x^2 \quad </math> Definitionsmängden<span style="color:black">:</span> <math> \quad -2 < x < 2 </math> | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
Av någon anledning är intervallets ändpunkter inte inkluderade i definitionsmängden. | Av någon anledning är intervallets ändpunkter inte inkluderade i definitionsmängden. | ||
| Rad 112: | Rad 114: | ||
-webkit-border-radius: 10px;"><strong>Globalt maximum saknas.</strong></div> | -webkit-border-radius: 10px;"><strong>Globalt maximum saknas.</strong></div> | ||
</td> | </td> | ||
| − | <td> [[Image: Globala extrema saknas.jpg]]</td> | + | <td> [[Image: Globala extrema saknas.jpg]]</td> |
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> | ||
| + | </div> <!-- exempel2 --> | ||
| + | |||
| + | |||
| + | <div class="tolv"> <!-- tolv3 --> | ||
Att globalt maximum saknas har inte med funktionens egenskaper att göra utan snarare med intervallets där <math> f(x) </math> är definierad. | Att globalt maximum saknas har inte med funktionens egenskaper att göra utan snarare med intervallets där <math> f(x) </math> är definierad. | ||
| − | + | På matematiska säger man: Definitionsintervallet <math> \; -2 < x < 2 \; </math> är <strong><span style="color:red">öppet</span></strong>, dvs ändarna tillhör inte intervallet. | |
Hade <math> f(x) </math> däremot varit definierad t.ex. i det "slutna" intervallet<span style="color:black">:</span> <math> -2 \leq x \leq 2 \;\; </math> hade <math> \; f(2) \, = \, f(-2) \, = \, 4 \; </math> varit funktionens globala maximum. | Hade <math> f(x) </math> däremot varit definierad t.ex. i det "slutna" intervallet<span style="color:black">:</span> <math> -2 \leq x \leq 2 \;\; </math> hade <math> \; f(2) \, = \, f(-2) \, = \, 4 \; </math> varit funktionens globala maximum. | ||
I praktiken behöver man inte leta efter globala extrema i definitionsintervallets ändpunkter om funktionen är definierad i ett öppet intervall. | I praktiken behöver man inte leta efter globala extrema i definitionsintervallets ändpunkter om funktionen är definierad i ett öppet intervall. | ||
| + | </div> <!-- tolv3 --> | ||
| + | <div class="exempel"> | ||
== <b><span style="color:#931136">Exempel på en fullständig kurvkonstruktion</span></b> == | == <b><span style="color:#931136">Exempel på en fullständig kurvkonstruktion</span></b> == | ||
| − | + | <big> | |
Funktionen<span style="color:black">:</span> | Funktionen<span style="color:black">:</span> | ||
| Rad 139: | Rad 147: | ||
d) Kontrollera dina resultat genom att rita grafen till <math> \, f(x) \, </math> med grafräknaren. | d) Kontrollera dina resultat genom att rita grafen till <math> \, f(x) \, </math> med grafräknaren. | ||
| − | ---- | + | </big> |
| + | </div> <!-- exempel --> | ||
| + | |||
| − | + | '''Lösning: a)''' | |
'''Steg 1''' Derivera <math> \, f(x) \, </math> två gånger: | '''Steg 1''' Derivera <math> \, f(x) \, </math> två gånger: | ||
| Rad 194: | Rad 204: | ||
| − | b) Beräkna funktionsvärdena i definitionsintervallets ändpunkter <math> \, 1 \, </math> och <math> \, 7 </math> och jämför dem med de lokala extrempunkternas <math> y</math>-koordinater<span style="color:black">:</span> | + | '''b)''' Beräkna funktionsvärdena i definitionsintervallets ändpunkter <math> \, 1 \, </math> och <math> \, 7 </math> och jämför dem med de lokala extrempunkternas <math> y</math>-koordinater<span style="color:black">:</span> |
:::<math> f(x) \, = \, x^3 - 12\,x^2 + 45\,x - 44 </math> | :::<math> f(x) \, = \, x^3 - 12\,x^2 + 45\,x - 44 </math> | ||
| Rad 214: | Rad 224: | ||
| − | c) Information från a) om lokala och från b) om globala extrema ger följande skisser: | + | '''c)''' Information från a) om lokala och från b) om globala extrema ger följande skisser: |
:[[Image: Fullstandig_kurvkonstruktion_1_80.jpg]] | :[[Image: Fullstandig_kurvkonstruktion_1_80.jpg]] | ||
| Rad 226: | Rad 236: | ||
| − | d) Grafräknaren ger: | + | '''d)''' Grafräknaren ger: |
:[[Image: Fullstandig_kurvkonstruktion_3_80.jpg]] | :[[Image: Fullstandig_kurvkonstruktion_3_80.jpg]] | ||
Nuvarande version från 17 maj 2015 kl. 22.49
| Genomgång | Övningar | --> Nästa avsnitt |
Fortfarande förutsätts att alla funktioner \( {\color{White} x} y \, = \, f(x) {\color{White} x} \) vi behandlar här är kontinuerliga i alla punkter av det betraktade området.
Översikt över punkter som kan identifieras med derivator \(-\) en sammanfattning av de två förra avsnitten
Med Min och Max i översikten ovan menas lokal minimi- och maximipunkt.
Största och minsta värden: globala maxima och minima
I avsnittet om Lokala maxima och minima hade vi tittat på sådana punkter som hade maximala och minimala \( \, y\)-värden i sin närmaste omgivning, därför "lokala", se bilden till höger.
I detta avsnitt ska vi betrakta sådana punkter som har största och minsta \( \, y\)-värden i ett intervall, därför "globala", se bilden till vänster.
I praktiken hittar man en funktions globala extrema genom att:
- Hitta funktionens lokala extrema med någon av de regler vi lärde oss i förra avsnitt (andraderivatan eller teckenstudium).
- Beräkna de lokala extremvärdena.
- Beräkna funktionsvärdena i definitionsintervallets ändpunkter.
- Jämföra de lokala extremvärdena med värdena i definitionsintervallets ändpunkter.
När saknas globalt extremum?
En funktion behöver inte nödvändigtvis ha extrema, varken lokala eller globala.
Detta kan hända när man letar efter globala extrema där man förväntar dem, t.ex. i definitionsintervallets ändpunkter. Det ser ut så \(-\) t.ex. i grafen \(-\) som om funktionen antog sina största (eller minsta) värden i intervallets ändpunkter. Att det inte behöver vara så visar följande exempel:
Att globalt maximum saknas har inte med funktionens egenskaper att göra utan snarare med intervallets där \( f(x) \) är definierad.
På matematiska säger man: Definitionsintervallet \( \; -2 < x < 2 \; \) är öppet, dvs ändarna tillhör inte intervallet.
Hade \( f(x) \) däremot varit definierad t.ex. i det "slutna" intervallet: \( -2 \leq x \leq 2 \;\; \) hade \( \; f(2) \, = \, f(-2) \, = \, 4 \; \) varit funktionens globala maximum.
I praktiken behöver man inte leta efter globala extrema i definitionsintervallets ändpunkter om funktionen är definierad i ett öppet intervall.
Exempel på en fullständig kurvkonstruktion
Funktionen:
\( f(x) \, = \, x^3 \, - \, 12\,x^2 \, + \, 45\,x \, - \, 44 \qquad \) är definierad i intervallet \( \qquad 1 \leq x \leq 7 \)
a) Undersök algebraiskt om \( \,f(x) \, \) har några lokala maximi-, minimi- eller terasspunkter. Om ja, ange deras koordinater.
b) Bestäm funktionens största och minsta värden i definitionsintervallet.
c) Skissa för hand det ungefärliga förloppet till \( \, f(x) \, \) utgående från information från a) och b).
d) Kontrollera dina resultat genom att rita grafen till \( \, f(x) \, \) med grafräknaren.
Lösning: a)
Steg 1 Derivera \( \, f(x) \, \) två gånger:
- \[\begin{array}{rcl} f(x) & = & x^3 - 12\,x^2 + 45\,x - 44 \\ f'(x) & = & 3\,x^2 - 24\,x + 45 \\ f''(x) & = & 6\,x - 24 \end{array}\]
Steg 2 Sätt derivatan till \( \, 0 \):
- \[\begin{array}{rcl} 3\,x^2 - 24\,x + 45 & = & 0 \end{array}\]
Steg 3 Lös ekvationen som uppstår (beräkna derivatans nollställen):
- \[\begin{array}{rcl} 3\,x^2 - 24\,x + 45 & = & 0 \\ x^2 - 8\,x + 15 & = & 0 \\ \end{array}\]
- \[ \begin{array}{rcl} {\rm Vieta:} \quad x_1 \cdot x_2 & = & 15 \\ x_1 + x_2 & = & -(-8) = 8 \\ &\Downarrow& \\ x_1 & = & 3 \\ x_2 & = & 5 \end{array}\]
- Dessa är \( x\)-koordinater till eventuella lokala maximi-, minimi- eller terasspunkter.
Steg 4 Sätt in derivatans nollställen i andraderivatan:
\( {\color{White} x} \qquad \underline{x_1 = 3} \, \):
- \[ f''(x) \, = \, 6\,x - 24 \]
- \[ f''(3) \, = \, 6\cdot 3 - 24 = -6 < 0 \quad \Longrightarrow \quad x_1 = 3 \quad {\rm lokalt\;maximum.} \]
\( {\color{White} x} \qquad \underline{x_2 = 5} \, \):
- \[ f''(5) \, = \, 6\cdot 5 - 24 = 6 > 0 \quad \Longrightarrow \quad x_2 = 5 \quad {\rm lokalt\;minimum.} \]
- \[ f''(3) \neq 0 \quad {\rm och} \quad f''(5) \neq 0 \quad \Longrightarrow \quad f(x) \, {\rm har\;inga\;terasspunkter.} \]
Steg 5 Beräkna de lokala extrempunkternas \( y\)-koordinater:
- \[ f(x) \, = \, x^3 - 12\,x^2 + 45\,x - 44 \]
- \[ f(3) \, = \, 3^3 - 12\cdot 3^2 + 45\cdot 3 - 44 = 10 \quad \Longrightarrow \quad (3, 10) \quad {\rm är\;lokal\;maximipunkt.} \]
- \[ f(5) \, = \, 5^3 - 12\cdot 5^2 + 45\cdot 5 - 44 = 6 \quad \Longrightarrow \quad (5, 6) \quad {\rm är\;lokal\;minimipunkt.} \]
b) Beräkna funktionsvärdena i definitionsintervallets ändpunkter \( \, 1 \, \) och \( \, 7 \) och jämför dem med de lokala extrempunkternas \( y\)-koordinater:
- \[ f(x) \, = \, x^3 - 12\,x^2 + 45\,x - 44 \]
- \[ f(1) \, = \, 1^3 - 12\cdot 1^2 + 45\cdot 1 - 44 = -10 \]
- \[ f(7) \, = \, 7^3 - 12\cdot 7^2 + 45\cdot 7 - 44 = 26 \]
- Lokala minimivärdet var \( \, 6 \, \), se a).
- \[ -10 \, < \, 6 \quad \Longrightarrow \quad -10 \quad {\rm är\;funktionens\;minsta\;värde.} \]
- Lokala maximivärdet var \( \, 10 \, \), se a).
- \[ 26 \, > \, 10 \quad \Longrightarrow \quad 26 \quad {\rm är\;funktionens\;största\;värde.} \]
- De globala extremvärdena \( \, -10 \, \) och \( \, 26 \) antas av funktionen i definitionsintervallets ändpunkter därför att intervallet \( \, 1 \leq x \leq 7 \, \) är slutet.
c) Information från a) om lokala och från b) om globala extrema ger följande skisser:
- Förutsätts kontinuitet hos \( \, f(x) -\) vilket vi kan göra pga att \( f(x) \) är en polynomfunktion \(-\) kan vi förbinda kurvsnuttarna från den högra bilden till följande kontinuerlig skiss:
d) Grafräknaren ger:
Copyright © 2011-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.






