Skillnad mellan versioner av "Potenser"

Från mattekollen
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(101 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
{{Not selected tab|[[1.1 Polynom|<-- Tillbaka till Polynom]]}}
+
{{Not selected tab|[[1.1 Polynom|<-- Till Polynom]]}}
 
{{Selected tab|[[Potenser|Genomgång]]}}
 
{{Selected tab|[[Potenser|Genomgång]]}}
 
{{Not selected tab|[[Övningar till Potenser|Övningar]]}}
 
{{Not selected tab|[[Övningar till Potenser|Övningar]]}}
Rad 10: Rad 10:
 
<!-- [[Media: Lektion 9 Potenslagarna.pdf|Lektion 9 Potenser]] -->
 
<!-- [[Media: Lektion 9 Potenslagarna.pdf|Lektion 9 Potenser]] -->
 
__NOTOC__  <!-- __TOC__ -->
 
__NOTOC__  <!-- __TOC__ -->
 +
== <b><span style="color:#931136">Hur räknar du?</span></b> ==
 +
<div class="exempel">
 +
[[Image: Hur raknar du Potenser 20.jpg]]
 +
:<math> {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; 2\,^3 \; = \; 6 </math>
 +
 +
:<math> \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\qquad\! 2\,^3 \; = \; 2 \cdot 2 \cdot 2 \; = \; 4 \cdot 2 \; = \; 8 </math>
 +
 +
</div>  <!-- exempel -->
 +
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
 +
Det vanliga felet beror på att man blandar ihop två olika räkneoperationer: multiplikationen med att ta upphöjt till.
 +
 +
Hjärnan associerar <math> \, 2 \, </math> och <math> \, 3 \, </math> blind till multiplikationstabellen vilket ger <math> \, 6 \, </math>. I själva verket är <math> \, 2\,^3 \, </math> ingen [[1.1_Om_tal#Summa_.5C.28-.5C.29_Differens_.5C.28-.5C.29_Produkt_.5C.28-.5C.29_Kvot|<strong><span style="color:blue">produkt</span></strong>]] utan en potens.
 +
</div> <!-- tolv1 -->
 +
 +
 
== <b><span style="color:#931136">Potensbegreppet</span></b> ==
 
== <b><span style="color:#931136">Potensbegreppet</span></b> ==
 
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
 
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
  
Ett uttryck av formen <math> a^x\, </math> läses <strong><span style="color:red">"a upphöjt till x"</span></strong> och kallas <strong><span style="color:red">potens</span></strong>. <math> a\, </math> heter <strong><span style="color:red">basen</span></strong> och <math> x\, </math> <strong><span style="color:red">exponenten</span></strong>.
+
Ett uttryck av formen <math> \, a\,^x \, </math> läses <math> \, {\color{Red} a} </math> <strong><span style="color:red">upphöjt till</span></strong><math> \, {\color{Red} x} \, </math> och kallas för &nbsp;<strong><span style="color:red">potens</span></strong>. <math> \, a\, </math> heter <strong><span style="color:red">basen</span></strong> och <math> \, x \, </math> <strong><span style="color:red">exponenten</span></strong>.
 +
 
 +
Om exponenten <math> \, {\color{Red} x} \, </math> är ett positivt heltal och basen <math> a\, </math> ett tal <math> \neq 0 </math> kan potensen <math> \, a^{\color{Red} x} \, </math> definieras som:
 +
 
  
Om exponenten <math> x\, </math> är ett positivt heltal och basen <math> a\, </math> ett tal <math> \neq 0 </math> kan potensen <math> a^x\, </math> definieras som en förkortning för <strong><span style="color:red">upprepad multiplikation</span></strong> av <math> a\, </math> med sig själv <math> x\, </math> gånger:
+
::::<big><math> a^{\color{Red} x} = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{{\color{Red} x}\;{\rm gånger}} </math></big>
  
  
::::<big><math> a^{\color{Red} x} = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{{\color{Red} x}\;\times} </math></big>
+
<math> \, 2\,^{\color{Red} 3} \, = \, 2 \cdot 2 \cdot 2 \, </math> kan uppfattas som en förkortning för upprepad multiplikation av <math> 2\, </math> med sig själv, <math> \, {\color{Red} 3} \, </math> gånger (jfr. [[1.2_Räkneordning#Varf.C3.B6r_g.C3.A5r_multiplikation_f.C3.B6re_addition.3F|<strong><span style="color:blue">upprepad addition</span></strong>]]).
 
</div> <!-- tolv1 -->
 
</div> <!-- tolv1 -->
  
  
 
<div class="exempel12"> <!-- exempel12 -->
 
<div class="exempel12"> <!-- exempel12 -->
'''Exempel:'''
+
==== <span style="color:#931136">Exempel:</span> ====
  
 
::::<big><math> a^2 = a \cdot a </math></big>
 
::::<big><math> a^2 = a \cdot a </math></big>
Rad 47: Rad 66:
 
<div class="tolv"> <!-- tolv3 -->
 
<div class="tolv"> <!-- tolv3 -->
  
Följande lagar gäller för potenser där basen <math> a\, </math> är ett tal <math> \neq 0 </math>, exponenterna <math> x\, </math> och <math> y\, </math> vilka rationella tal som helst och <math> m,\,n </math> heltal (<math> n\neq 0 </math>).
+
Följande lagar gäller för potenser där basen <math> a\, </math> är ett tal <math> \neq 0 </math>, exponenterna <math> \, x \, </math> och <math> \, y \, </math> [[1.1_Om_tal#Olika_typer_av_tal|<strong><span style="color:blue">rationella tal</span></strong>]] (bråktal) och <math> m,\,n </math> heltal (<math> n\neq 0 </math>):
 
+
Potenslagarna gäller även för exponenter som är negativa eller rationella (bråktal), även om vi inledningsvis definierade potensbegreppet för enkelhets skull endast för positiva heltalsexponenter:
+
 
</div> <!-- tolv3 -->
 
</div> <!-- tolv3 -->
  
<div class="border-div2"><big>
+
 
 +
<div class="border-divblue"><big>
 
<b><span style="color:#931136">Första potenslagen:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\quad\;\, a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \qquad\qquad </math></big>
 
<b><span style="color:#931136">Första potenslagen:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\quad\;\, a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \qquad\qquad </math></big>
 
----
 
----
Rad 64: Rad 82:
 
----
 
----
 
<b><span style="color:#931136">Lagen om rationell exponent:</span></b> <big><math> \qquad\qquad a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \qquad\qquad </math></big>
 
<b><span style="color:#931136">Lagen om rationell exponent:</span></b> <big><math> \qquad\qquad a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \qquad\qquad </math></big>
</big></div> <!-- border-div2 -->
+
 
 +
<b><span style="color:#931136">Specialfall <small><math>m=1</math></small> (högre rötter):</span></b> <big><math> \qquad\quad\;\, a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Potens av en produkt:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\;\;\, (a \cdot b)\,^x \; = \; a\,^x \cdot b\,^x \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Potens av en kvot:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\qquad \left(\displaystyle {a \over b}\right)^x \; = \; \displaystyle {a\,^x \over b\,^x} \qquad\qquad </math></big>
 +
</big></div> <!-- border-divblue -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv3a -->
 +
För enkelhets skull definierades potensbegreppet inledningsvis endast för positiva heltalsexponenter <math> \, x \, </math> och <math> \, y </math>. Men potenslagarna gäller även för negativa och rationella exponenter som behandlas längre fram. I formuleringen "negativ exponent" antas <math> \, x > 0 </math>.
 +
</div> <!-- tolv3a -->
  
  
== <b><span style="color:#931136">Bevis av några potenslagar</span></b> ==
+
== <b><span style="color:#931136">Bevis(idéer) för några potenslagar</span></b> ==
 
<div class="tolv"> <!-- tolv4 -->
 
<div class="tolv"> <!-- tolv4 -->
  
Rad 74: Rad 103:
 
::::<big><math> a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} </math></big>
 
::::<big><math> a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} </math></big>
  
'''Bevis''':
+
'''Bevisidé''':
  
 
Påståendet kan bevisas genom att använda potensens definition:
 
Påståendet kan bevisas genom att använda potensens definition:
  
::::<big><math> a^x \cdot a^y \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{x\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{y\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x+y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x+y}}} </math></big>
+
::::<big><math> a^{\color{Red} x} \cdot a^{\color{Red} y} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} x}\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x+y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x+y}}} </math></big>
  
 
----
 
----
  
 +
 +
'''Påstående (Andra potenslagen)''':
 +
 +
::::<big><math> \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} </math></big>
 +
 +
'''Bevisidé''':
 +
 +
Potensens definition ger:
 +
 +
::::<big><math> \displaystyle {a^{\color{Red} x} \over a^{\color{Red} y}} \; = \; \displaystyle {\overbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}^{{\color{Red} x}\;\times} \; \over \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times}} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x-y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x-y}}} </math></big>
 +
 +
Det sista bråket har förkortats så mycket som möjligt.
 +
</div> <!-- tolv1 -->
 +
 +
 +
<div class="exempel12"> <!-- exempel12 -->
 +
==== <span style="color:#931136">Exempel:</span> ====
 +
 +
 +
::::<big><math> \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; {a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a \; \over \; a \cdot a \cdot a} \; = \; a \cdot a \; = \; a\,^2 </math></big>
 +
 +
Det sista bråket har förkortats med <big><math> \, a \cdot a \cdot a </math></big>. Vi kan direkt använda andra potenslagen:
 +
 +
::::<big><math> \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; a\,^{{\color{Red} {5-3}}} \; = \; a\,^2 </math></big>
 +
</div> <!-- exempel12 -->
 +
 +
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
 
'''Påstående (Lagen om nollte potens)''':
 
'''Påstående (Lagen om nollte potens)''':
  
Rad 88: Rad 145:
 
'''Bevis''':
 
'''Bevis''':
  
Påståendet kan bevisas genom att använda potenslagen för division av potenser med samma bas:
+
Påståendet kan bevisas genom att använda andra potenslagen:
  
::::<big><math> a^0 \; = \; a^{x-x} \; = \; \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 </math></big>
+
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; a^{x-x} \; = \; a^0 </math></big>
 +
 
 +
Å andra sidan vet vi att ett bråk med samma täljare som nämnare har värdet <math> \, 1 </math>:
 +
 
 +
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 </math></big>
 +
 
 +
Av raderna ovan följer påståendet:
 +
 
 +
::::<big><math> a^0 \; = \; 1 </math></big>
 +
</div> <!-- tolv4 -->
  
  
 
== <b><span style="color:#931136">Potenser med negativa exponenter</span></b> ==
 
== <b><span style="color:#931136">Potenser med negativa exponenter</span></b> ==
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv4a -->
  
'''Påstående (Lagen om negativ exponent)''':
+
'''Påstående (Lagen om negativ exponent, <math> \, x > 0 </math>)''':
  
 
::::<big><math> a^{-x} = \displaystyle{1 \over a^x} </math></big>
 
::::<big><math> a^{-x} = \displaystyle{1 \over a^x} </math></big>
Rad 101: Rad 168:
 
'''Bevis''':
 
'''Bevis''':
  
Påståendet kan bevisas genom att använda den ovan bevisade lagen för nollte potensen (baklänges) samt lagen om division av potenser med samma bas:
+
Påståendet kan bevisas genom att använda den ovan bevisade lagen om nollte potensen (baklänges) samt andra potenslagen:
  
 
::::<big><math> \displaystyle{1 \over a^x} \; = \; \displaystyle{a^0 \over a^x} \; = \; a^{0-x} \; = \; a^{-x} </math></big>
 
::::<big><math> \displaystyle{1 \over a^x} \; = \; \displaystyle{a^0 \over a^x} \; = \; a^{0-x} \; = \; a^{-x} </math></big>
  
 
Vi får påståendet, fast baklänges.  
 
Vi får påståendet, fast baklänges.  
</div> <!-- tolv4 -->
+
</div> <!-- tolv4a -->
  
  
Rad 112: Rad 179:
 
==== <span style="color:#931136">Exempel på potenser med negativa exponenter</span> ====
 
==== <span style="color:#931136">Exempel på potenser med negativa exponenter</span> ====
  
::::<math> a^{-1} = {1 \over a^1} = {1 \over a} </math>
+
::::<math> \;\; a^{-1} = {1 \over a^1} = {1 \over a} </math>
  
::::<math> a^{-2} = {1 \over a^2} = {1 \over a \cdot a} </math>
+
::::<math> \;\; a^{-2} = {1 \over a^2} = {1 \over a \cdot a} </math>
  
::::<math> a^{-3} = {1 \over a^3} = {1 \over a \cdot a \cdot a} </math>
+
::::<math> \;\; a^{-3} = {1 \over a^3} = {1 \over a \cdot a \cdot a} </math>
 
</div> <!-- exempel2 -->
 
</div> <!-- exempel2 -->
  
Rad 128: Rad 195:
 
==== <span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5\,^0 \, = \, 1 \; </math>?</span> ====
 
==== <span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5\,^0 \, = \, 1 \; </math>?</span> ====
  
::::<math> \; 5^4 \, = \, 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot {\color{Red} 1} </math>
+
::::<math> \;\; 5^4 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 </math>
  
::::<math> 5^3 \, = \, 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot {\color{Red} 1} </math>
+
::::<math> \;\; 5^3 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 </math>
  
::::<math> 5^2 \, = \, 5 \cdot 5 \cdot {\color{Red} 1} </math>
+
::::<math> \;\; 5^2 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 </math>
  
::::<math> 5^1 \, = \, 5 \cdot {\color{Red} 1} </math>
+
::::<math> \;\; 5^1 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 </math>
  
::::<math> {\color{Red} {5^0 \, = \, 1}} </math>
+
::::<math> \;\; {\color{Red} {5^0 \; = \; 1}} </math>
  
::::<math> 5^{-1} \, = \, \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5} </math>
+
::::<math> \;\; 5^{-1} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5} </math>
  
::::<math> 5^{-2} \, = \, \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5} </math>
+
::::<math> \;\; 5^{-2} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5} </math>
  
::::<math> 5^{-3} \, = \, \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5} </math>
+
::::<math> \;\; 5^{-3} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5} </math>
  
::::<math> 5^{-4} \, = \, \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 } </math>
+
::::<math> \;\; 5^{-4} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 } </math>
 +
 
 +
Att <math> \; {\color{Red} 1} </math>-orna följer med hela tiden beror på att multiplikationens ''enhet'' är <math> \, {\color{Red} 1} </math>, dvs <math> \, a \cdot {\color{Red} 1} \, = \, a </math>. Därför blir endast <math> \, {\color{Red} 1} \, </math> kvar, när vi kommer till <math> \, {\color{Red} {5^0}} \, </math> då alla <math> \, 5</math>-or har försvunnit.
 +
</div> <!-- exempel3 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv5 -->
 +
Jämför med:
 +
</div> <!-- tolv5 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="exempel12"> <!-- exempel3 -->
 +
==== <span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; </math>?</span> ====
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 4 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 3 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 2 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 1 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; {\color{Red} {5 \cdot 0 \; = \; 0}} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-1) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-2) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-3) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-4) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 - 5 </math>
 +
 
 +
Att <math> \; {\color{Red} 0} </math>-orna följer med hela tiden beror på att additionens ''enhet'' är <math> \, {\color{Red} 0} </math>, dvs <math> \, a + {\color{Red} 0} \, = \, a </math>. Därför blir endast <math> \, {\color{Red} 0} \, </math> kvar, när vi kommer till <math> \, {\color{Red} {5 \cdot 0}} \, </math> då alla <math> \, 5</math>-or har försvunnit.
 
</div> <!-- exempel3 -->
 
</div> <!-- exempel3 -->
  
Rad 153: Rad 252:
  
  
'''Påstående (Rationell exponent)''':
+
'''Påstående (<math> n</math>-te roten)''':
  
:::<big><math> a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} </math></big>
+
:::<big><math> a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \; </math></big> <math> , \qquad n\neq 0 </math>
  
 
'''Bevisidé''':
 
'''Bevisidé''':
  
Vi tar specialfallet <math> m=1 </math> och <math> n=3 </math>, multiplicerar <math> a </math><big><math>^{1 \over 3} </math></big> tre gånger med sig själv och använder potenslagen om produkt av potenser med samma bas:
+
Vi tar specialfallet <math> n=3 </math>, multiplicerar <math> a </math><big><math>^{1 \over 3} </math></big> tre gånger med sig själv och använder potenslagen om produkt av potenser med samma bas:
  
 
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a </math></big>
 
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a </math></big>
Rad 171: Rad 270:
 
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \; = \; \sqrt[3]{a} </math></big>
 
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \; = \; \sqrt[3]{a} </math></big>
  
Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet för alla heltal <math> m\, </math> och <math> n\neq 0 </math>.
+
Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet för alla heltal <math> m\, </math> och <math> n\neq 0 </math>:
 +
 
 +
'''Påstående (Rationell exponent)''':
 +
 
 +
:::<big><math> a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} </math></big>
 
</div> <!-- tolv6 -->
 
</div> <!-- tolv6 -->
  
Rad 178: Rad 281:
 
<div class="tolv"> <!-- tolv7 -->
 
<div class="tolv"> <!-- tolv7 -->
  
Anta i fortsättningen att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> .  
+
Anta i fortsättningen att <math> \, x \, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> .  
  
 
::Funktioner av typ <math> y = x^3\, </math> kallas <strong><span style="color:red">potensfunktioner</span></strong>, generellt <math> \; y = c \cdot x^b\, </math>.
 
::Funktioner av typ <math> y = x^3\, </math> kallas <strong><span style="color:red">potensfunktioner</span></strong>, generellt <math> \; y = c \cdot x^b\, </math>.
Rad 184: Rad 287:
 
::Ekvationer av typ <math> x^3\, = 8 </math> kallas <strong><span style="color:red">potensekvationer</span></strong>, generellt <math> \; x^b\, = c </math>.
 
::Ekvationer av typ <math> x^3\, = 8 </math> kallas <strong><span style="color:red">potensekvationer</span></strong>, generellt <math> \; x^b\, = c </math>.
  
I potensfunktioner och -ekvationer förekommer x i basen. Potensekvationer löses genom <strong><span style="color:red">rotdragning</span></strong>. För t.ex. potensekvationen <math> x^3\, = 8 </math> finns det två olika sätt att beskriva lösningen via rotdragning:
+
I potensfunktioner och -ekvationer förekommer <math> \, x \, </math> i basen. Potensekvationer löses genom <strong><span style="color:red">rotdragning</span></strong>. För t.ex. potensekvationen <math> x^3\, = 8 </math> finns det två olika sätt att beskriva lösningen via rotdragning:
  
 
:::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; \sqrt[3]{\;\;} \\
 
:::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; \sqrt[3]{\;\;} \\
Rad 191: Rad 294:
 
                   \end{align}</math>
 
                   \end{align}</math>
  
Alternativt (med bråktal som exponent):
+
Alternativt (med rationell exponent):
  
 
:::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; (\;\;\;)^{1 \over 3} \; \text{samma som} \; \sqrt[3]{\;\;} \\
 
:::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; (\;\;\;)^{1 \over 3} \; \text{samma som} \; \sqrt[3]{\;\;} \\
Rad 199: Rad 302:
 
                   \end{align}</math>
 
                   \end{align}</math>
  
Det alternativa sättet att lösa ekvationen <math> x^3 = 8\, </math> visar att rötter även kan uppfattas och skrivas som <strong><span style="color:red">potenser med rationella exponenter</span></strong>, se avsnittet ovan.
+
Det alternativa sättet att lösa ekvationen ovan visar att rötter även kan uppfattas och skrivas som [[Potenser#Potenser_med_rationella_exponenter|<strong><span style="color:blue">potenser med rationella exponenter</span></strong>]].
 
</div> <!-- tolv7 -->
 
</div> <!-- tolv7 -->
  

Nuvarande version från 20 juni 2015 kl. 20.55

       <-- Till Polynom          Genomgång          Övningar      


Hur räknar du?

Hur raknar du Potenser 20.jpg \[ {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; 2\,^3 \; = \; 6 \]

\[ \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\qquad\! 2\,^3 \; = \; 2 \cdot 2 \cdot 2 \; = \; 4 \cdot 2 \; = \; 8 \]

Det vanliga felet beror på att man blandar ihop två olika räkneoperationer: multiplikationen med att ta upphöjt till.

Hjärnan associerar \( \, 2 \, \) och \( \, 3 \, \) blind till multiplikationstabellen vilket ger \( \, 6 \, \). I själva verket är \( \, 2\,^3 \, \) ingen produkt utan en potens.


Potensbegreppet

Ett uttryck av formen \( \, a\,^x \, \) läses \( \, {\color{Red} a} \) upphöjt till\( \, {\color{Red} x} \, \) och kallas för  potens. \( \, a\, \) heter basen och \( \, x \, \) exponenten.

Om exponenten \( \, {\color{Red} x} \, \) är ett positivt heltal och basen \( a\, \) ett tal \( \neq 0 \) kan potensen \( \, a^{\color{Red} x} \, \) definieras som:


\( a^{\color{Red} x} = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{{\color{Red} x}\;{\rm gånger}} \)


Så \( \, 2\,^{\color{Red} 3} \, = \, 2 \cdot 2 \cdot 2 \, \) kan uppfattas som en förkortning för upprepad multiplikation av \( 2\, \) med sig själv, \( \, {\color{Red} 3} \, \) gånger (jfr. upprepad addition).


Exempel:

\( a^2 = a \cdot a \)
\( a^3 = a \cdot a \cdot a \)

Om vi nu multiplicerar dessa två potenser med varandra och använder potensens definition, får vi:

\( a^2 \cdot a^3 \; = \; \underbrace{a \cdot a}_{2\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot a}_{3\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a}_{{\color{Red} 5}\;\times} \; = \; a^{\color{Red} 5}\)

Vi kan sammanfatta till:

\( a^2 \cdot a^3 \; = \; a^{2+3} = \; a^5\)


Detta är ett exempel på en allmän lag, den första potenslagen. Det finns flera sådana:


Potenslagarna

Följande lagar gäller för potenser där basen \( a\, \) är ett tal \( \neq 0 \), exponenterna \( \, x \, \) och \( \, y \, \) rationella tal (bråktal) och \( m,\,n \) heltal (\( n\neq 0 \)):


Första potenslagen: \( \qquad\qquad\quad\;\, a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \qquad\qquad \)


Andra potenslagen: \( \qquad\qquad\qquad\quad \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} \qquad\qquad \)


Tredje potenslagen: \( \qquad\qquad\qquad \displaystyle {(a^x)^y} \; = \; a\,^{x \, \cdot \, y} \qquad\qquad \)


Lagen om nollte potens: \( \qquad\qquad\qquad\! a\,^0 \; = \; 1 \qquad\qquad \)


Lagen om negativ exponent: \( \qquad\qquad a\,^{-x} \; = \; \displaystyle {1 \over a\,^x} \qquad\qquad \)


Lagen om rationell exponent: \( \qquad\qquad a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \qquad\qquad \)

Specialfall \(m=1\) (högre rötter): \( \qquad\quad\;\, a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \qquad\qquad \)


Potens av en produkt: \( \qquad\qquad\;\;\, (a \cdot b)\,^x \; = \; a\,^x \cdot b\,^x \qquad\qquad \)


Potens av en kvot: \( \qquad\qquad\qquad \left(\displaystyle {a \over b}\right)^x \; = \; \displaystyle {a\,^x \over b\,^x} \qquad\qquad \)


För enkelhets skull definierades potensbegreppet inledningsvis endast för positiva heltalsexponenter \( \, x \, \) och \( \, y \). Men potenslagarna gäller även för negativa och rationella exponenter som behandlas längre fram. I formuleringen "negativ exponent" antas \( \, x > 0 \).


Bevis(idéer) för några potenslagar

Påstående (Första potenslagen):

\( a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \)

Bevisidé:

Påståendet kan bevisas genom att använda potensens definition:

\( a^{\color{Red} x} \cdot a^{\color{Red} y} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} x}\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x+y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x+y}}} \)


Påstående (Andra potenslagen):

\( \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} \)

Bevisidé:

Potensens definition ger:

\( \displaystyle {a^{\color{Red} x} \over a^{\color{Red} y}} \; = \; \displaystyle {\overbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}^{{\color{Red} x}\;\times} \; \over \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times}} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x-y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x-y}}} \)

Det sista bråket har förkortats så mycket som möjligt.


Exempel:

\( \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; {a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a \; \over \; a \cdot a \cdot a} \; = \; a \cdot a \; = \; a\,^2 \)

Det sista bråket har förkortats med \( \, a \cdot a \cdot a \). Vi kan direkt använda andra potenslagen:

\( \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; a\,^{{\color{Red} {5-3}}} \; = \; a\,^2 \)


Påstående (Lagen om nollte potens):

\( a^0 \; = \; 1 \)

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda andra potenslagen:

\( \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; a^{x-x} \; = \; a^0 \)

Å andra sidan vet vi att ett bråk med samma täljare som nämnare har värdet \( \, 1 \):

\( \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 \)

Av raderna ovan följer påståendet:

\( a^0 \; = \; 1 \)


Potenser med negativa exponenter

Påstående (Lagen om negativ exponent, \( \, x > 0 \)):

\( a^{-x} = \displaystyle{1 \over a^x} \)

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda den ovan bevisade lagen om nollte potensen (baklänges) samt andra potenslagen:

\( \displaystyle{1 \over a^x} \; = \; \displaystyle{a^0 \over a^x} \; = \; a^{0-x} \; = \; a^{-x} \)

Vi får påståendet, fast baklänges.


Exempel på potenser med negativa exponenter

\[ \;\; a^{-1} = {1 \over a^1} = {1 \over a} \]
\[ \;\; a^{-2} = {1 \over a^2} = {1 \over a \cdot a} \]
\[ \;\; a^{-3} = {1 \over a^3} = {1 \over a \cdot a \cdot a} \]


Att potenser med negativa exponenter är en naturlig fortsättning på potenser med positiva exponenter med nollte potensen däremellan illustrerar följande exempel:


Varför är \( \; 5\,^0 \, = \, 1 \; \)?

\[ \;\; 5^4 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^3 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^2 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^1 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \]
\[ \;\; {\color{Red} {5^0 \; = \; 1}} \]
\[ \;\; 5^{-1} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5} \]
\[ \;\; 5^{-2} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5} \]
\[ \;\; 5^{-3} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5} \]
\[ \;\; 5^{-4} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 } \]

Att \( \; {\color{Red} 1} \)-orna följer med hela tiden beror på att multiplikationens enhet är \( \, {\color{Red} 1} \), dvs \( \, a \cdot {\color{Red} 1} \, = \, a \). Därför blir endast \( \, {\color{Red} 1} \, \) kvar, när vi kommer till \( \, {\color{Red} {5^0}} \, \) då alla \( \, 5\)-or har försvunnit.


Jämför med:


Varför är \( \; 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; \)?

\[ \;\; 5 \cdot 4 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 3 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 2 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 1 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 \]
\[ \;\; {\color{Red} {5 \cdot 0 \; = \; 0}} \]
\[ \;\; 5 \cdot (-1) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-2) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-3) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-4) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 - 5 \]

Att \( \; {\color{Red} 0} \)-orna följer med hela tiden beror på att additionens enhet är \( \, {\color{Red} 0} \), dvs \( \, a + {\color{Red} 0} \, = \, a \). Därför blir endast \( \, {\color{Red} 0} \, \) kvar, när vi kommer till \( \, {\color{Red} {5 \cdot 0}} \, \) då alla \( \, 5\)-or har försvunnit.


Potenser med rationella exponenter

Potenser med rationella exponenter är bara ett annat sätt att skriva (högre) rötter.


Påstående (\( n\)-te roten):

\( a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \; \) \( , \qquad n\neq 0 \)

Bevisidé:

Vi tar specialfallet \( n=3 \), multiplicerar \( a \)\(^{1 \over 3} \) tre gånger med sig själv och använder potenslagen om produkt av potenser med samma bas:

\( \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a \)

Definitionen för 3:e roten ur \( a \) är:

\( \qquad\quad \displaystyle \sqrt[3]{a} \; = \; \) Tal som 3 gånger multiplicerat med sig själv ger \( a \).

Men enligt ovan är det tal som 3 gånger med sig själv ger \( a \), just \( a \) \(^{1 \over 3} \). Alltså måste detta tal vara lika med 3:e roten ur \( a \):

\( \displaystyle a^{1 \over 3} \; = \; \sqrt[3]{a} \)

Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet för alla heltal \( m\, \) och \( n\neq 0 \):

Påstående (Rationell exponent):

\( a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \)


Potensekvationer

Anta i fortsättningen att \( \, x \, \) är en okänd variabel och \( b\, \) och \( c\, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .

Funktioner av typ \( y = x^3\, \) kallas potensfunktioner, generellt \( \; y = c \cdot x^b\, \).
Ekvationer av typ \( x^3\, = 8 \) kallas potensekvationer, generellt \( \; x^b\, = c \).

I potensfunktioner och -ekvationer förekommer \( \, x \, \) i basen. Potensekvationer löses genom rotdragning. För t.ex. potensekvationen \( x^3\, = 8 \) finns det två olika sätt att beskriva lösningen via rotdragning:

\[\begin{align} x^3 & = 8 \qquad & | \; \sqrt[3]{\;\;} \\ \sqrt[3]{x^3} & = \sqrt[3]{8} \\ x & = 2 \\ \end{align}\]

Alternativt (med rationell exponent):

\[\begin{align} x^3 & = 8 \qquad & | \; (\;\;\;)^{1 \over 3} \; \text{samma som} \; \sqrt[3]{\;\;} \\ (x^3)^{1 \over 3} & = 8^{1 \over 3} \\ x^{3\cdot{1 \over 3}} & = 8^{1 \over 3} \\ x & = 2 \\ \end{align}\]

Det alternativa sättet att lösa ekvationen ovan visar att rötter även kan uppfattas och skrivas som potenser med rationella exponenter.


Internetlänkar

http://www.youtube.com/watch?v=iYgG4LUqXks

http://www.webbmatte.se/gym/arabiska/2/2_8_4sv.html

http://www.webbmatte.se/gym/arabiska/2/2_8_3sv.html

http://wiki.math.se/wikis/forberedandematte1/index.php/1.3_%C3%96vningar





Copyright © 2010-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.