Skillnad mellan versioner av "Potenser"

Från mattekollen
Hoppa till: navigering, sök
m (Några begrepp)
m
 
(235 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%"
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
 
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" |  
{{Selected tab|[[1.5 Potenser|Teori]]}}
+
{{Not selected tab|[[1.1 Polynom|<-- Till Polynom]]}}
{{Not selected tab|[[1.5 Övningar till Potenser|Övningar]]}}
+
{{Selected tab|[[Potenser|Genomgång]]}}
 +
{{Not selected tab|[[Övningar till Potenser|Övningar]]}}
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 
| style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;
 
|}
 
|}
  
  
[[Media: Lektion 9 Potenslagarna.pdf|Lektion 9 Potenser]]
+
<!-- [[Media: Lektion 9 Potenslagarna.pdf|Lektion 9 Potenser]] -->
 +
__NOTOC__  <!-- __TOC__ -->
 +
== <b><span style="color:#931136">Hur räknar du?</span></b> ==
 +
<div class="exempel">
 +
[[Image: Hur raknar du Potenser 20.jpg]]
 +
:<math> {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; 2\,^3 \; = \; 6 </math>
  
== Några begrepp ==
+
:<math> \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\qquad\! 2\,^3 \; = \; 2 \cdot 2 \cdot 2 \; = \; 4 \cdot 2 \; = \; 8 </math>
  
Ett uttryck av formen <math> a^x\, </math> läses "a upphöjt till x" och kallas <span style="color:red">potens</span>. <math> a\, </math> heter <span style="color:red">basen</span> och <math> x\, </math> <span style="color:red">exponenten</span>.
+
</div> <!-- exempel -->
  
Om <math> x\, </math> är ett positivt heltal och <math> a\, </math> ett tal <math> \neq 0 </math> kan potensen <math> a^x\, </math> definieras som en förkortning för <span style="color:red">upprepad multiplikation</span> av <math> a\, </math> med sig själv <math> x\, </math> gånger:
+
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
::::<math> a^x = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{x\;\,\text{styck}} </math>
+
Det vanliga felet beror på att man blandar ihop två olika räkneoperationer: multiplikationen med att ta upphöjt till.
Exempel:
+
::::<math> a^2 = a \cdot a </math>
+
  
::::<math> a^3 = a \cdot a \cdot a </math>
+
Hjärnan associerar <math> \, 2 \, </math> och <math> \, 3 \, </math> blind till multiplikationstabellen vilket ger <math> \, 6 \, </math>. I själva verket är <math> \, 2\,^3 \, </math> ingen [[1.1_Om_tal#Summa_.5C.28-.5C.29_Differens_.5C.28-.5C.29_Produkt_.5C.28-.5C.29_Kvot|<strong><span style="color:blue">produkt</span></strong>]] utan en potens.
 +
</div> <!-- tolv1 -->
 +
 
 +
 
 +
== <b><span style="color:#931136">Potensbegreppet</span></b> ==
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv1 -->
 +
 
 +
Ett uttryck av formen <math> \, a\,^x \, </math> läses <math> \, {\color{Red} a} </math> <strong><span style="color:red">upphöjt till</span></strong><math> \, {\color{Red} x} \, </math> och kallas för &nbsp;<strong><span style="color:red">potens</span></strong>. <math> \, a\, </math> heter <strong><span style="color:red">basen</span></strong> och <math> \, x \, </math> <strong><span style="color:red">exponenten</span></strong>.
 +
 
 +
Om exponenten <math> \, {\color{Red} x} \, </math> är ett positivt heltal och basen <math> a\, </math> ett tal <math> \neq 0 </math> kan potensen <math> \, a^{\color{Red} x} \, </math> definieras som:
 +
 
 +
 
 +
::::<big><math> a^{\color{Red} x} = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{{\color{Red} x}\;{\rm gånger}} </math></big>
 +
 
 +
 
 +
Så <math> \, 2\,^{\color{Red} 3} \, = \, 2 \cdot 2 \cdot 2 \, </math> kan uppfattas som en förkortning för upprepad multiplikation av <math> 2\, </math> med sig själv, <math> \, {\color{Red} 3} \, </math> gånger (jfr. [[1.2_Räkneordning#Varf.C3.B6r_g.C3.A5r_multiplikation_f.C3.B6re_addition.3F|<strong><span style="color:blue">upprepad addition</span></strong>]]).
 +
</div> <!-- tolv1 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="exempel12"> <!-- exempel12 -->
 +
==== <span style="color:#931136">Exempel:</span> ====
 +
 
 +
::::<big><math> a^2 = a \cdot a </math></big>
 +
 
 +
::::<big><math> a^3 = a \cdot a \cdot a </math></big>
  
 
Om vi nu multiplicerar dessa två potenser med varandra och använder potensens definition, får vi:
 
Om vi nu multiplicerar dessa två potenser med varandra och använder potensens definition, får vi:
  
:::::<math> a^2 \cdot a^3 \; = \; \underbrace{a \cdot a}_{2} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot a}_{3} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{x+y} \; = \; a^{x+y} </math>
+
::::<big><math> a^2 \cdot a^3 \; = \; \underbrace{a \cdot a}_{2\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot a}_{3\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a}_{{\color{Red} 5}\;\times} \; = \; a^{\color{Red} 5}</math></big>
  
För negativa heltalexponenter kan potensen <math> a^{-x}\, </math> definieras som en förkortning för <math>1 /\,</math> <span style="color:red">upprepad division</span> av <math> a\, </math> med sig själv <math> x\, </math> gånger:
+
Vi kan sammanfatta till:
::::<math> a^{-x} = 1 / \underbrace{a / a / a / \quad \ \cdots \quad / a}_{x\;\,\text{styck}} </math>
+
Uppfattar man a som ett bråk med nämnaren 1 dvs <math> {a \over 1} </math> och ersätter i uttrycket ovan divisionerna med a med multiplikationer med det omvända (inversa) bråket <math> {1 \over a} </math>, kan man skriva om uttrycket ovan så här:
+
::::<math> a^{-x} = 1 \cdot \underbrace{{1 \over a} \cdot {1 \over a} \cdot {1 \over a} \cdot \quad \cdot \cdots \quad \cdot {1 \over a}}_{x\;\,\text{styck}} = {1 \over a^x} </math>
+
Vi får följande formel för potenser med negativa heltalexponenter:
+
::::<math> a^{-x} = {1 \over a^x} </math>
+
Exempel på negativa heltalsexponenter:
+
::::<math> a^{-2} = {1 \over a^2} = {1 \over a \cdot a} </math>
+
  
::::<math> a^{-3} = {1 \over a^3} = {1 \over a \cdot a \cdot a} </math>
+
::::<big><math> a^2 \cdot a^3 \; = \; a^{2+3} = \; a^5</math></big>
 +
</div> <!-- exempel12 -->
  
 +
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
 +
Detta är ett exempel på en allmän lag, den första potenslagen. Det finns flera sådana:
 +
</div> <!-- tolv2 -->
 +
 +
 +
== <b><span style="color:#931136">Potenslagarna</span></b> ==
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv3 -->
 +
 +
Följande lagar gäller för potenser där basen <math> a\, </math> är ett tal <math> \neq 0 </math>, exponenterna <math> \, x \, </math> och <math> \, y \, </math> [[1.1_Om_tal#Olika_typer_av_tal|<strong><span style="color:blue">rationella tal</span></strong>]] (bråktal) och <math> m,\,n </math> heltal (<math> n\neq 0 </math>):
 +
</div> <!-- tolv3 -->
 +
 +
 +
<div class="border-divblue"><big>
 +
<b><span style="color:#931136">Första potenslagen:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\quad\;\, a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \qquad\qquad </math></big>
 
----
 
----
 +
<b><span style="color:#931136">Andra potenslagen:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\qquad\quad \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Tredje potenslagen:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\qquad \displaystyle {(a^x)^y} \; = \; a\,^{x \, \cdot \, y} \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Lagen om nollte potens:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\qquad\! a\,^0 \; = \; 1 \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Lagen om negativ exponent:</span></b> <big><math> \qquad\qquad a\,^{-x} \; = \; \displaystyle {1 \over a\,^x} \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Lagen om rationell exponent:</span></b> <big><math> \qquad\qquad a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \qquad\qquad </math></big>
  
Själva aktionen <math> a^x\, </math> dvs att ta <math> a\, </math> upphöjt till <math> x\, </math> kallas <span style="color:red">exponentiering</span> och är en ny räkneoperation jämfört med de fyra räknesätten. När x är lika med 2 pratar man om <span style="color:red">kvadrering</span>.
+
<b><span style="color:#931136">Specialfall <small><math>m=1</math></small> (högre rötter):</span></b> <big><math> \qquad\quad\;\, a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Potens av en produkt:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\;\;\, (a \cdot b)\,^x \; = \; a\,^x \cdot b\,^x \qquad\qquad </math></big>
 +
----
 +
<b><span style="color:#931136">Potens av en kvot:</span></b> <big><math> \qquad\qquad\qquad \left(\displaystyle {a \over b}\right)^x \; = \; \displaystyle {a\,^x \over b\,^x} \qquad\qquad </math></big>
 +
</big></div> <!-- border-divblue -->
  
Anta i fortsättningen att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . Då kallas
 
  
:::::::funktioner av typ <math> y = 10^x\, </math> <span style="color:red">exponentialfunktioner</span>, generellt: <math> y = c \cdot a^x\, </math>.
+
<div class="tolv"> <!-- tolv3a -->
 +
För enkelhets skull definierades potensbegreppet inledningsvis endast för positiva heltalsexponenter <math> \, x \, </math> och <math> \, y </math>. Men potenslagarna gäller även för negativa och rationella exponenter som behandlas längre fram. I formuleringen "negativ exponent" antas <math> \, x > 0 </math>.
 +
</div> <!-- tolv3a -->
  
:::::::ekvationer av typ <math> 10^x\,= 125 </math> <span style="color:red">exponentialekvationer</span>, generellt: <math> a^x\, = b </math>.
 
  
:::::::funktioner av typ <math> y = x^3\, </math> <span style="color:red">potensfunktioner</span>, generellt: <math> y = c \cdot x^b\, </math>.
+
== <b><span style="color:#931136">Bevis(idéer) för några potenslagar</span></b> ==
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv4 -->
  
:::::::ekvationer av typ <math> x^3\, = 8 </math> <span style="color:red">potensekvationer</span>, generellt: <math> x^b\, = c </math>.
+
'''Påstående (Första potenslagen)''':
  
I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer x i exponenten. I potensfunktioner och -ekvationer förekommer x i basen. Medan exponentialekvationer löses genom <span style="color:red">logaritmering</span> (se avsnitt [[1.6 Logaritmer|1.6 Logaritmer]]), löses potensekvationer genom <span style="color:red">rotdragning</span>. För t.ex. potensekvationen <math> x^3\, = 8 </math> finns det två olika sätt att beskriva lösningen via rotdragning:
+
::::<big><math> a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} </math></big>
  
::::::::::::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; \sqrt[3]{\;\;} \\
+
'''Bevisidé''':
                      \sqrt[3]{x^3} & = \sqrt[3]{8}                    \\
+
                                  x  & = 2                              \\
+
                  \end{align}</math>
+
Alternativt (med bråktal som exponent):
+
::::::::::::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; (\;\;\;)^{1 \over 3} \; \text{samma som} \; \sqrt[3]{\;\;} \\
+
                  (x^3)^{1 \over 3} & = 8^{1 \over 3}                  \\
+
              x^{3\cdot{1 \over 3}} & = 8^{1 \over 3}                  \\
+
                                  x  & = 2                              \\
+
                  \end{align}</math>
+
  
Det alternativa sättet att lösa ekvationen <math> x^3 = 8\, </math> visar att rotdragning kan även uppfattas och skrivas som <span style="color:red">exponentiering med bråktalsexponenter</span>. För att förstå detta måste man känna till potenslagarna som behandlas nedan. Dessa gäller även för exponenter som är negativa eller bråktal, även om vi inledningsvis definierade potensbegreppet för enkelhets skull endast för positiva heltalsexponenter.
+
Påståendet kan bevisas genom att använda potensens definition:
  
== Potenslagarna ==
+
::::<big><math> a^{\color{Red} x} \cdot a^{\color{Red} y} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} x}\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x+y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x+y}}} </math></big>
  
Följande lagar gäller för potenser där basen <math> a\, </math> är ett tal <math> \neq 0 </math>, exponenterna <math> x\, </math> och <math> y\, </math> vilka rationella tal som helst och <math> m,\,n </math> heltal (<math> n\neq 0 </math>), med exempel till höger:
+
----
  
[[Image: Potenslagarna_70a.jpg]] [[Image: Potens_Ex_60.jpg]]
 
  
== Bevis av några potenslagar ==
+
'''Påstående (Andra potenslagen)''':
  
'''Påstående (Produkt av potenser med samma bas)''':
+
::::<big><math> \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} </math></big>
  
:::::<math> a^x \cdot a^y \; = \; a^{x+y} </math>
+
'''Bevisidé''':
 +
 
 +
Potensens definition ger:
 +
 
 +
::::<big><math> \displaystyle {a^{\color{Red} x} \over a^{\color{Red} y}} \; = \; \displaystyle {\overbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}^{{\color{Red} x}\;\times} \; \over \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times}} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x-y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x-y}}} </math></big>
 +
 
 +
Det sista bråket har förkortats så mycket som möjligt.
 +
</div> <!-- tolv1 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="exempel12"> <!-- exempel12 -->
 +
==== <span style="color:#931136">Exempel:</span> ====
 +
 
 +
 
 +
::::<big><math> \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; {a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a \; \over \; a \cdot a \cdot a} \; = \; a \cdot a \; = \; a\,^2 </math></big>
 +
 
 +
Det sista bråket har förkortats med <big><math> \, a \cdot a \cdot a </math></big>. Vi kan direkt använda andra potenslagen:
 +
 
 +
::::<big><math> \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; a\,^{{\color{Red} {5-3}}} \; = \; a\,^2 </math></big>
 +
</div> <!-- exempel12 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv2 -->
 +
'''Påstående (Lagen om nollte potens)''':
 +
 
 +
::::<big><math> a^0 \; = \; 1 </math></big>
  
 
'''Bevis''':
 
'''Bevis''':
  
Påståendet kan bevisas genom att använda potensens definition:
+
Påståendet kan bevisas genom att använda andra potenslagen:
  
:::::<math> a^x \cdot a^y \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{x} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{y} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{x+y} \; = \; a^{x+y} </math>
+
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; a^{x-x} \; = \; a^0 </math></big>
  
----
+
Å andra sidan vet vi att ett bråk med samma täljare som nämnare har värdet <math> \, 1 </math>:
  
'''Påstående (Nollte potens)''':
+
::::<big><math> \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 </math></big>
  
:::::<math> a^0 \; = \; 1 </math>
+
Av raderna ovan följer påståendet:
 +
 
 +
::::<big><math> a^0 \; = \; 1 </math></big>
 +
</div> <!-- tolv4 -->
 +
 
 +
 
 +
== <b><span style="color:#931136">Potenser med negativa exponenter</span></b> ==
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv4a -->
 +
 
 +
'''Påstående (Lagen om negativ exponent, <math> \, x > 0 </math>)''':
 +
 
 +
::::<big><math> a^{-x} = \displaystyle{1 \over a^x} </math></big>
  
 
'''Bevis''':
 
'''Bevis''':
  
Påståendet kan bevisas genom att använda potenslagen för division av potenser med samma bas:
+
Påståendet kan bevisas genom att använda den ovan bevisade lagen om nollte potensen (baklänges) samt andra potenslagen:
  
:::::<math> a^0 \; = \; a^{x-x} \; = \; {a^x \over a^x} \; = \; 1 </math>
+
::::<big><math> \displaystyle{1 \over a^x} \; = \; \displaystyle{a^0 \over a^x} \; = \; a^{0-x} \; = \; a^{-x} </math></big>
  
----
+
Vi får påståendet, fast baklänges.
 +
</div> <!-- tolv4a -->
  
'''Påstående (Rationell exponent)''':
 
  
:::::<math> a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} </math>
+
<div class="exempel12"> <!-- exempel2 -->
 +
==== <span style="color:#931136">Exempel på potenser med negativa exponenter</span> ====
 +
 
 +
::::<math> \;\; a^{-1} = {1 \over a^1} = {1 \over a} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; a^{-2} = {1 \over a^2} = {1 \over a \cdot a} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; a^{-3} = {1 \over a^3} = {1 \over a \cdot a \cdot a} </math>
 +
</div> <!-- exempel2 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv5 -->
 +
Att potenser med negativa exponenter är en naturlig fortsättning på potenser med positiva exponenter med nollte potensen däremellan illustrerar följande exempel:
 +
</div> <!-- tolv5 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="exempel12"> <!-- exempel3 -->
 +
==== <span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5\,^0 \, = \, 1 \; </math>?</span> ====
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^4 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^3 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^2 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^1 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; {\color{Red} {5^0 \; = \; 1}} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^{-1} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^{-2} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^{-3} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5^{-4} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 } </math>
 +
 
 +
Att <math> \; {\color{Red} 1} </math>-orna följer med hela tiden beror på att multiplikationens ''enhet'' är <math> \, {\color{Red} 1} </math>, dvs <math> \, a \cdot {\color{Red} 1} \, = \, a </math>. Därför blir endast <math> \, {\color{Red} 1} \, </math> kvar, när vi kommer till <math> \, {\color{Red} {5^0}} \, </math> då alla <math> \, 5</math>-or har försvunnit.
 +
</div> <!-- exempel3 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv5 -->
 +
Jämför med:
 +
</div> <!-- tolv5 -->
 +
 
 +
 
 +
<div class="exempel12"> <!-- exempel3 -->
 +
==== <span style="color:#931136">Varför är <math> \; 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; </math>?</span> ====
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 4 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 3 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 2 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot 1 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; {\color{Red} {5 \cdot 0 \; = \; 0}} </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-1) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-2) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-3) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 </math>
 +
 
 +
::::<math> \;\; 5 \cdot (-4) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 - 5 </math>
 +
 
 +
Att <math> \; {\color{Red} 0} </math>-orna följer med hela tiden beror på att additionens ''enhet'' är <math> \, {\color{Red} 0} </math>, dvs <math> \, a + {\color{Red} 0} \, = \, a </math>. Därför blir endast <math> \, {\color{Red} 0} \, </math> kvar, när vi kommer till <math> \, {\color{Red} {5 \cdot 0}} \, </math> då alla <math> \, 5</math>-or har försvunnit.
 +
</div> <!-- exempel3 -->
 +
 
 +
 
 +
== <b><span style="color:#931136">Potenser med rationella exponenter</span></b> ==
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv6 -->
 +
Potenser med rationella exponenter är bara ett annat sätt att skriva (högre) rötter.
 +
 
 +
 
 +
'''Påstående (<math> n</math>-te roten)''':
 +
 
 +
:::<big><math> a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \; </math></big> <math> , \qquad n\neq 0 </math>
  
 
'''Bevisidé''':
 
'''Bevisidé''':
  
Vi tar specialfallet <math> m=1 </math> och <math> n=3 </math>, multiplicerar <math> a^{1 \over 3} </math> tre gånger med sig själv och använder potenslagen om produkt av potenser med samma bas:
+
Vi tar specialfallet <math> n=3 </math>, multiplicerar <math> a </math><big><math>^{1 \over 3} </math></big> tre gånger med sig själv och använder potenslagen om produkt av potenser med samma bas:
  
:::::<math> a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a </math>
+
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a </math></big>
  
Definitionen för 3:e roten ur a är: <math>\sqrt[3]{a} = </math> Tal som 3 gånger med sig själv ger a. Men enligt raden ovan är det tal som 3 gånger med sig själv ger a, just <math> a^{1 \over 3} </math>. Alltså måste detta tal vara lika med 3:e roten ur a:
+
Definitionen för 3:e roten ur <math> a </math> är<span style="color:black">:</span>
  
:::::<math> a^{1 \over 3} \; = \; \sqrt[3]{a} </math>
+
<big><math> \qquad\quad \displaystyle \sqrt[3]{a} \; = \; </math></big> Tal som 3 gånger multiplicerat med sig själv ger <math> a </math>.
  
Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet för alla heltal <math> m\, </math> och <math> n\neq 0 </math>.
+
Men enligt ovan är det tal som 3 gånger med sig själv ger <math> a </math>, just <math> a </math> <big><math>^{1 \over 3} </math></big>. Alltså måste detta tal vara lika med 3:e roten ur <math> a </math>:
  
== Blandade exempel ==
+
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \; = \; \sqrt[3]{a} </math></big>
[[Image: Potens_Ex_1.jpg]]
+
  
----
+
Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet för alla heltal <math> m\, </math> och <math> n\neq 0 </math>:
  
[[Image: Potens_Ex_2.jpg]]
+
'''Påstående (Rationell exponent)''':
  
----
+
:::<big><math> a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} </math></big>
 +
</div> <!-- tolv6 -->
  
[[Image: Potens_Ex_3.jpg]]
 
  
== Internetlänkar ==
+
== <b><span style="color:#931136">Potensekvationer</span></b> ==
 +
<div class="tolv"> <!-- tolv7 -->
 +
 
 +
Anta i fortsättningen att <math> \, x \, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> .
 +
 
 +
::Funktioner av typ <math> y = x^3\, </math> kallas <strong><span style="color:red">potensfunktioner</span></strong>, generellt <math> \; y = c \cdot x^b\, </math>.
 +
 
 +
::Ekvationer av typ <math> x^3\, = 8 </math> kallas <strong><span style="color:red">potensekvationer</span></strong>, generellt <math> \; x^b\, = c </math>.
 +
 
 +
I potensfunktioner och -ekvationer förekommer <math> \, x \, </math> i basen. Potensekvationer löses genom <strong><span style="color:red">rotdragning</span></strong>. För t.ex. potensekvationen <math> x^3\, = 8 </math> finns det två olika sätt att beskriva lösningen via rotdragning:
 +
 
 +
:::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; \sqrt[3]{\;\;} \\
 +
                      \sqrt[3]{x^3} & = \sqrt[3]{8}                    \\
 +
                                  x  & = 2                              \\
 +
                  \end{align}</math>
 +
 
 +
Alternativt (med rationell exponent):
 +
 
 +
:::<math>\begin{align} x^3 & = 8  \qquad  & | \; (\;\;\;)^{1 \over 3} \; \text{samma som} \; \sqrt[3]{\;\;} \\
 +
                  (x^3)^{1 \over 3} & = 8^{1 \over 3}                  \\
 +
              x^{3\cdot{1 \over 3}} & = 8^{1 \over 3}                  \\
 +
                                  x  & = 2                              \\
 +
                  \end{align}</math>
 +
 
 +
Det alternativa sättet att lösa ekvationen ovan visar att rötter även kan uppfattas och skrivas som [[Potenser#Potenser_med_rationella_exponenter|<strong><span style="color:blue">potenser med rationella exponenter</span></strong>]].
 +
</div> <!-- tolv7 -->
 +
 
 +
 
 +
== <b><span style="color:#931136">Internetlänkar</span></b> ==
  
 
http://www.youtube.com/watch?v=iYgG4LUqXks
 
http://www.youtube.com/watch?v=iYgG4LUqXks
Rad 134: Rad 317:
  
  
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2010-2012 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.
+
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
 
 +
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2010-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.

Nuvarande version från 20 juni 2015 kl. 20.55

       <-- Till Polynom          Genomgång          Övningar      


Hur räknar du?

Hur raknar du Potenser 20.jpg \[ {\rm {\color{Red} {OBS!\quad Vanligt\,fel:}}} \quad\; 2\,^3 \; = \; 6 \]

\[ \qquad\quad\;\, {\rm Rätt:} \qquad\qquad\! 2\,^3 \; = \; 2 \cdot 2 \cdot 2 \; = \; 4 \cdot 2 \; = \; 8 \]

Det vanliga felet beror på att man blandar ihop två olika räkneoperationer: multiplikationen med att ta upphöjt till.

Hjärnan associerar \( \, 2 \, \) och \( \, 3 \, \) blind till multiplikationstabellen vilket ger \( \, 6 \, \). I själva verket är \( \, 2\,^3 \, \) ingen produkt utan en potens.


Potensbegreppet

Ett uttryck av formen \( \, a\,^x \, \) läses \( \, {\color{Red} a} \) upphöjt till\( \, {\color{Red} x} \, \) och kallas för  potens. \( \, a\, \) heter basen och \( \, x \, \) exponenten.

Om exponenten \( \, {\color{Red} x} \, \) är ett positivt heltal och basen \( a\, \) ett tal \( \neq 0 \) kan potensen \( \, a^{\color{Red} x} \, \) definieras som:


\( a^{\color{Red} x} = \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot \quad \ \cdots \quad \cdot a}_{{\color{Red} x}\;{\rm gånger}} \)


Så \( \, 2\,^{\color{Red} 3} \, = \, 2 \cdot 2 \cdot 2 \, \) kan uppfattas som en förkortning för upprepad multiplikation av \( 2\, \) med sig själv, \( \, {\color{Red} 3} \, \) gånger (jfr. upprepad addition).


Exempel:

\( a^2 = a \cdot a \)
\( a^3 = a \cdot a \cdot a \)

Om vi nu multiplicerar dessa två potenser med varandra och använder potensens definition, får vi:

\( a^2 \cdot a^3 \; = \; \underbrace{a \cdot a}_{2\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot a}_{3\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a}_{{\color{Red} 5}\;\times} \; = \; a^{\color{Red} 5}\)

Vi kan sammanfatta till:

\( a^2 \cdot a^3 \; = \; a^{2+3} = \; a^5\)


Detta är ett exempel på en allmän lag, den första potenslagen. Det finns flera sådana:


Potenslagarna

Följande lagar gäller för potenser där basen \( a\, \) är ett tal \( \neq 0 \), exponenterna \( \, x \, \) och \( \, y \, \) rationella tal (bråktal) och \( m,\,n \) heltal (\( n\neq 0 \)):


Första potenslagen: \( \qquad\qquad\quad\;\, a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \qquad\qquad \)


Andra potenslagen: \( \qquad\qquad\qquad\quad \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} \qquad\qquad \)


Tredje potenslagen: \( \qquad\qquad\qquad \displaystyle {(a^x)^y} \; = \; a\,^{x \, \cdot \, y} \qquad\qquad \)


Lagen om nollte potens: \( \qquad\qquad\qquad\! a\,^0 \; = \; 1 \qquad\qquad \)


Lagen om negativ exponent: \( \qquad\qquad a\,^{-x} \; = \; \displaystyle {1 \over a\,^x} \qquad\qquad \)


Lagen om rationell exponent: \( \qquad\qquad a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \qquad\qquad \)

Specialfall \(m=1\) (högre rötter): \( \qquad\quad\;\, a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \qquad\qquad \)


Potens av en produkt: \( \qquad\qquad\;\;\, (a \cdot b)\,^x \; = \; a\,^x \cdot b\,^x \qquad\qquad \)


Potens av en kvot: \( \qquad\qquad\qquad \left(\displaystyle {a \over b}\right)^x \; = \; \displaystyle {a\,^x \over b\,^x} \qquad\qquad \)


För enkelhets skull definierades potensbegreppet inledningsvis endast för positiva heltalsexponenter \( \, x \, \) och \( \, y \). Men potenslagarna gäller även för negativa och rationella exponenter som behandlas längre fram. I formuleringen "negativ exponent" antas \( \, x > 0 \).


Bevis(idéer) för några potenslagar

Påstående (Första potenslagen):

\( a^x \cdot a^y \; = \; a\,^{x \, + \, y} \)

Bevisidé:

Påståendet kan bevisas genom att använda potensens definition:

\( a^{\color{Red} x} \cdot a^{\color{Red} y} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} x}\;\times} \; \cdot \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x+y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x+y}}} \)


Påstående (Andra potenslagen):

\( \displaystyle {a^x \over a^y} \; = \; a\,^{x \, - \, y} \)

Bevisidé:

Potensens definition ger:

\( \displaystyle {a^{\color{Red} x} \over a^{\color{Red} y}} \; = \; \displaystyle {\overbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}^{{\color{Red} x}\;\times} \; \over \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} y}\;\times}} \; = \; \underbrace{a \cdot a \cdot \; \ \cdots \; \cdot a}_{{\color{Red} {x-y}}\;\times} \; = \; a^{{\color{Red} {x-y}}} \)

Det sista bråket har förkortats så mycket som möjligt.


Exempel:

\( \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; {a \cdot a \cdot a \cdot a \cdot a \; \over \; a \cdot a \cdot a} \; = \; a \cdot a \; = \; a\,^2 \)

Det sista bråket har förkortats med \( \, a \cdot a \cdot a \). Vi kan direkt använda andra potenslagen:

\( \displaystyle {a\,^{\color{Red} 5} \over a\,^{\color{Red} 3}} \; = \; a\,^{{\color{Red} {5-3}}} \; = \; a\,^2 \)


Påstående (Lagen om nollte potens):

\( a^0 \; = \; 1 \)

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda andra potenslagen:

\( \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; a^{x-x} \; = \; a^0 \)

Å andra sidan vet vi att ett bråk med samma täljare som nämnare har värdet \( \, 1 \):

\( \displaystyle{a^x \over a^x} \; = \; 1 \)

Av raderna ovan följer påståendet:

\( a^0 \; = \; 1 \)


Potenser med negativa exponenter

Påstående (Lagen om negativ exponent, \( \, x > 0 \)):

\( a^{-x} = \displaystyle{1 \over a^x} \)

Bevis:

Påståendet kan bevisas genom att använda den ovan bevisade lagen om nollte potensen (baklänges) samt andra potenslagen:

\( \displaystyle{1 \over a^x} \; = \; \displaystyle{a^0 \over a^x} \; = \; a^{0-x} \; = \; a^{-x} \)

Vi får påståendet, fast baklänges.


Exempel på potenser med negativa exponenter

\[ \;\; a^{-1} = {1 \over a^1} = {1 \over a} \]
\[ \;\; a^{-2} = {1 \over a^2} = {1 \over a \cdot a} \]
\[ \;\; a^{-3} = {1 \over a^3} = {1 \over a \cdot a \cdot a} \]


Att potenser med negativa exponenter är en naturlig fortsättning på potenser med positiva exponenter med nollte potensen däremellan illustrerar följande exempel:


Varför är \( \; 5\,^0 \, = \, 1 \; \)?

\[ \;\; 5^4 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^3 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^2 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \cdot 5 \]
\[ \;\; 5^1 \; = \; {\color{Red} 1} \cdot 5 \]
\[ \;\; {\color{Red} {5^0 \; = \; 1}} \]
\[ \;\; 5^{-1} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5} \]
\[ \;\; 5^{-2} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5} \]
\[ \;\; 5^{-3} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5} \]
\[ \;\; 5^{-4} \; = \; \displaystyle{{\color{Red} 1} \over 5 \cdot 5 \cdot 5 \cdot 5 } \]

Att \( \; {\color{Red} 1} \)-orna följer med hela tiden beror på att multiplikationens enhet är \( \, {\color{Red} 1} \), dvs \( \, a \cdot {\color{Red} 1} \, = \, a \). Därför blir endast \( \, {\color{Red} 1} \, \) kvar, när vi kommer till \( \, {\color{Red} {5^0}} \, \) då alla \( \, 5\)-or har försvunnit.


Jämför med:


Varför är \( \; 5 \cdot 0 \, = \, 0 \; \)?

\[ \;\; 5 \cdot 4 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 3 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 2 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 + 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot 1 \; = \; {\color{Red} 0} + 5 \]
\[ \;\; {\color{Red} {5 \cdot 0 \; = \; 0}} \]
\[ \;\; 5 \cdot (-1) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-2) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-3) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 \]
\[ \;\; 5 \cdot (-4) \; = \; {\color{Red} 0} - 5 - 5 - 5 - 5 \]

Att \( \; {\color{Red} 0} \)-orna följer med hela tiden beror på att additionens enhet är \( \, {\color{Red} 0} \), dvs \( \, a + {\color{Red} 0} \, = \, a \). Därför blir endast \( \, {\color{Red} 0} \, \) kvar, när vi kommer till \( \, {\color{Red} {5 \cdot 0}} \, \) då alla \( \, 5\)-or har försvunnit.


Potenser med rationella exponenter

Potenser med rationella exponenter är bara ett annat sätt att skriva (högre) rötter.


Påstående (\( n\)-te roten):

\( a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \; \) \( , \qquad n\neq 0 \)

Bevisidé:

Vi tar specialfallet \( n=3 \), multiplicerar \( a \)\(^{1 \over 3} \) tre gånger med sig själv och använder potenslagen om produkt av potenser med samma bas:

\( \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a \)

Definitionen för 3:e roten ur \( a \) är:

\( \qquad\quad \displaystyle \sqrt[3]{a} \; = \; \) Tal som 3 gånger multiplicerat med sig själv ger \( a \).

Men enligt ovan är det tal som 3 gånger med sig själv ger \( a \), just \( a \) \(^{1 \over 3} \). Alltså måste detta tal vara lika med 3:e roten ur \( a \):

\( \displaystyle a^{1 \over 3} \; = \; \sqrt[3]{a} \)

Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet för alla heltal \( m\, \) och \( n\neq 0 \):

Påstående (Rationell exponent):

\( a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \)


Potensekvationer

Anta i fortsättningen att \( \, x \, \) är en okänd variabel och \( b\, \) och \( c\, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .

Funktioner av typ \( y = x^3\, \) kallas potensfunktioner, generellt \( \; y = c \cdot x^b\, \).
Ekvationer av typ \( x^3\, = 8 \) kallas potensekvationer, generellt \( \; x^b\, = c \).

I potensfunktioner och -ekvationer förekommer \( \, x \, \) i basen. Potensekvationer löses genom rotdragning. För t.ex. potensekvationen \( x^3\, = 8 \) finns det två olika sätt att beskriva lösningen via rotdragning:

\[\begin{align} x^3 & = 8 \qquad & | \; \sqrt[3]{\;\;} \\ \sqrt[3]{x^3} & = \sqrt[3]{8} \\ x & = 2 \\ \end{align}\]

Alternativt (med rationell exponent):

\[\begin{align} x^3 & = 8 \qquad & | \; (\;\;\;)^{1 \over 3} \; \text{samma som} \; \sqrt[3]{\;\;} \\ (x^3)^{1 \over 3} & = 8^{1 \over 3} \\ x^{3\cdot{1 \over 3}} & = 8^{1 \over 3} \\ x & = 2 \\ \end{align}\]

Det alternativa sättet att lösa ekvationen ovan visar att rötter även kan uppfattas och skrivas som potenser med rationella exponenter.


Internetlänkar

http://www.youtube.com/watch?v=iYgG4LUqXks

http://www.webbmatte.se/gym/arabiska/2/2_8_4sv.html

http://www.webbmatte.se/gym/arabiska/2/2_8_3sv.html

http://wiki.math.se/wikis/forberedandematte1/index.php/1.3_%C3%96vningar





Copyright © 2010-2015 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.